Kramas - Oproffesionellt eller bara bra?

På måndag börjar mitt nya jobb som jobbcoach på utbildningsföretaget. Redan igår gjorde vi ett studiebesök till en annan filial för att se hur coacherna jobbar där.

Min nye chef och nya kollega stod på tågperongen och väntade på mig. Och jag möttes av en stor KRAM från chefen. Alltså hallå. Gör man så? Det där är i alla fall inget jag är van vid från mina senaste arbetsplatser precis. Snarare tvärtom. Och på filialen, vad gör man där när man träffas. Jo man KRAMAS igen. I alla fall verkade de som gillade varandra göra det. Har inte bestämt om det är lite för familjärt och onaturligt eller om det är positivt och bra. Men det var nog mest trevligt. Undrar om man kramas när vi har jobbat ihop en tid?

Hoppas det.

Nytt jobb äntligen!

Ibland går det snabbt! Och det passar mig sååå bra! :-)
Skickade iväg en jobbansökan i onsdags, blev uppringd i torsdags, hade jobbintervju i fredags och igår fick jag jobb! Sååå himla glad eftersom det är ett jobb som jag tror mig störtgilla. Och detta tack vare min andra webbsida, Soppa på en Spik! Har nämligen fått jobb som jobbcoach. Så kan det gå :-)

Nu händer det saker minsann!

Nyss hemkommen från härliga Tandådalen och är totalt överrumplad äver hur mycket tvätt det blir av två barn och en vuxen. Och då går man i myskläder nästan hela tider eller i skidställ! Ja, ja, det är bara att gräva sig igenom högen.

Längtar efter att ha lite tråkigt... jag menar när man liksom sitter och rullar tummarna och inte riktigt vet vad man skall hitta på! Tråktid liksom. Det lär inte hända i det här århundradet för min del verkar det som. Och det är kanske lika bra det.

Min jobbsituation ser ut att kanske lösa sig. Åker till Stockholm för ett sista godkännande för jobbet i min födelsestad Borås på fredag. Om det trots allt skulle skita sig, har ju faktiskt inte skrivit på kontrakt än, ja då finns en Plan B som inte är dum den heller. Men jag har jobbat idogt på att skaffa nytt jobb - det kan jag lova. Vore otroligt kul att få skörda resultatet av detta.

Mera då? Skall sälja bostaden. Hade mäklare här på morgonen så det ser rätt okej ut det med. Däremot skall det bestämmas var sjuttsingen vi skall bo! Väger fördelar och nackdelar mot varanndra i en väl balanserad vågskål. Det är svårt det där, och hade det bara varit upp till mig, ja då hade jag blivit en city slicker, men nu är vi ju en hel massa männsikor som skall tycka till och det skall fungera så bra som möjligt för alla.

Angenäma problem trots allt.

Dagarna de går och går...

Men fokus på jobbspaning och att se till att hålla humöret uppe tycker jag att dagarna går väldigt fort. Jobbintervjun för någon vecka sedan gick bra, och skall denna vecka ha intervju #2. Ganska nöjd med resultatet oavsett om jag får det eller ej med tanke på att konkurrensen är stenhård och att jag tydligen var ett "wild card". "Gött" som vi säger i göteborg!:-)

Men det är lite annat på gång också. Jobbar massor på nya webbsidan soppa på en spik, och har redan fått en hel del besökare till sidan. Det är jättekul och något som jag vill utveckla vidare. Det är också anledningen till att jag varit lite frånvarande från denna sida.

Hade turen att få alldeles gratis biljetter till Göteborg Symfoniorkester i fredags. Längesedan jag var på klassisk konsert men det var totalt avkopplande och har mest bara gått omkring och småmyst sedan dess. Inte klokt egentligen vad musik kan påverka och att lyssna på en orkester bestående av nästintill 100 musiker är rätt coolt! Tack Eva för biljetterna!

Snöfall

Idag vräker snön ner. Och jag skall ut och slira med min lilla bil "skrutti-bang-bang" eftersom jag har en jobbintervju och sedan utbildning på eftermiddagen. Skall skynda mig hem så mycket det går, för om snön ligger kvar så är det pulkaväder! Och det vill jag ju inte missa med Stora och Lilla m.

Faktiskt första riktiga snöfallet hela denna vinter tror jag! Isigt och blött har vi haft, men ingen snö att tala om. Inte för att ungarna bryr sig om det, för de åker ju stjärtlapp så fort det ligger frost i gräset.

Håll tummarna inför jobbintervjun! Jag pehöver all "pepp" jag kan få. Påminner mig själv om att "ha kul" och att vara den jag är. Antingen köper de mig, eller inte, men kan inte gå dit och försöka vara den jag tror att de vill ha. Nej, hela detta "jag" är bra som jag är, skall bara hitta världens bästa arbetsplats som fattar det också! ;-)

Ha det gott!

Jobbintervju #4

Så var det dags igen. Ny jobbintervju till ett arbete som verkar kanon och åt det håll jag verkligen vill jobba med i framtiden. Och det gick jättebra! Var hyfsat förberedd och laddad med både frågor och svar. Bästa intervjun än så länge, men jag var den första de träffade av en mängd kandidater. Är säkert inte den som har mest erfarenhet av liknande jobb, men jag är absolut en av dem som kommer att kunna utföra jobbet bäst. Så är det bara! :-)

Börjar annars bli rätt trött på att leta jobb på nätet, och faktum är att det är otroligt få att söka. Nej då tror jag mer på spontanansökningar och egna nätverket. Vet ni förresten att det genomsnittligt tar 6 månader att hitta nytt jobb! Och under rådande omständigheter ännu längre. Tvi vale!

Väntar svar från intervju #3 också... Men ingen ro och ingen vila förran jobbfrågan är löst. Hur lång tid det än må ta. Hej åhå...

CV-skriverier och jobbintervju

Om det är någon som behöver lite CV-tips, så finns det nu på "Soppa på en Spik".

Skickade förresten iväg ett 30-tal jobbansökningar under januari. Med nya CV't! Skall bli sååå intressant att se om det ger något resultat. Enligt trygghetsrådet skall det bli en intervju på 10 ansökningar. Och 10 intervjuer skall leda till ett jobb.

En intervju fick jag idag! Jippiii, så kul. Skall förbereda mig ordentligt. Vet ju att de alltid ställer frågor som "varför skulle just du passa på det här jobbet" och "säg tre saker du är bra på" och "något som är mindre bra". Skall i alla fall bli spännandenför intervjun är imo... jag menar IDAG!!! Jisses vad tiden har gått fort!

Ja då säger jag väl natti, natti. Och till Laila, JA. Jag antar din utmaning... :-)

Soppa på en spik

Nu har jag varit arbetssökande i tre veckor. I januari har jag hittat ett trettiotal lämpliga jobb att söka och har också skickat iväg en 10-15 spontanansökningar. Konkurrensen om jobben är enorm, det gäller att min CV skall passa en potentiell arbetsgivare såpass mycket att jag i alla fall får komma på intervju. Igår pratade jag med en före detta kollega om ett projektledarjobb hon sökt. Det var över 3000 sökande!!! Chansen att ens få ett CV läst måste ju vara minimal...

Ekonomiskt kommer det förstås bli enormt kännbart. Befinner mig inte i en unik situation, utan att vara utsläng från ett jobb har drabbat många. Hur löser alla andra det? Är man två vuxna har man en möjlighet att klara sinekonomi, men i alla hushåll där det bara finns en vuxen med barn??? Det blir verkligen att koka soppa på en spik. Så alla mina vänner som råkar läsa detta... bjud mig gärna på en bit mat! :-)

Förutom att söka jobb, gå på olika utbildningar och ha möten som på något vis har med jobbsök att göra så har jag ny webbsida jag jobbar med, www.soppapaenspik.com. Där kommer man att kunna läsa om tips och råd, mina erfarenheter och tankar kring jobbsök och hur fasiken man skall bära sig åt för att hitta ett bra jobb, hur man hittar billiga saker att göra, hur man skriver CV osv, osv.

En bra grej är att göra som arbetslös är att ha ett dagligt schema man följer. Själv går jag upp 6.30. Fixar i ordning mig och barnen och tar, när jag lämnat dem på skola och dagis, en långpromenad med byrackan. Måste ha frisk luft i systemet för att hitta energi och kreativitet! Sedan en kopp kaffe och jobbsök mellan kl. 9-15, om det nu inte är något möte eller utbildning som kommer i vägen.

Mmmm... så ser det ut i vardagen. Soppa på en spik alltså!

Har fått arbetslös-blues

Jag saknar mina arbetskamrater som var duktiga som tusan, roliga och intressanta att prata med och en samling härliga människor...

Idag är första dagen jag känner av någon sorts "arbetslös-blues"...

Trodde inte att jag skulle ha så mycket att göra nu! Eller också har jag gått in i någon sorts "pensionärs-tillvaro"! Ni vet, när man behöver gå till posten på torsdag så är hela veckan fullbokad! :-) Fast så är det inte... har ett veckoschema som jag följer för att inte hamna i ett vacuum av tristess där inget blir gjort. Jag är ju trots allt arbetssökande med fokus på att hitta ett bra jobb (även om jag i princip tar allt jag får!).

Försöker variera dagarna men är så gott som alltid uppe kl 06.30, fixar ordning mig själv och kidsen, äter frukost och tar med dem till dagis och skola. Sedan blir det långpromenad med jycken. Måste emellanåt komma hemifrån, för att bara sitta framför datorn och leta jobb gör mig lite slö. Har en hel del inbokat som Trygghetsråd, olika kurser, arbetsförmedling, brainstormingmöten med gamla kollegor och vänner. Och ibland bara en fika någonstans för att se en annan miljö än den hemma.

Har lovat mig själv att inte gå omkring i myskläder hela dagarna bara föra att jag nu har möjlighet (även om det är hur skönt som helst). Men det känns liksom bättre och mer motiverat att söka jobb i "vanliga kläder", och som att det finns mening, planering och struktur.

Nä. Här kan man inte sitta och deppa för länge. Det gäller att hitta ljus i tillvaron, och sådant finns det med...

Var är alla jobben???

Vad otroligt lite jobb det finns att söka! Har alla företag drabbats av stora skälvan nu i varseltider eller kommer det igång nu när alla storhelger är över? Hoppas, hoppas, hoppas det.

"Att söka jobb är en heltidssysselsättning"

"Att söka jobb är en heltidssysselsättning" säger Arbetsförmedlingen och för att få A-kassa skall man stå till arbetsmarknadens förfogande och ägna sig åt jobbsök 40 timmar i veckan. Jag köper det! Det tar hur mycket tid som helst att söka nytt jobb!

Jobben skall hittas på att de webbsidor som finns för just detta, CV skall läggas in på så många konsult- och rekryteringsföretag som möjligt. Personliga brev som är just personliga beroende på vilket företag och typ av anställning som söks skall författas. Detsamma med CV´t. Det skall ringas uppföljningssamtal till alla ansökningar.

Bara 25% av alla jobb som skall tillsättas utannonseras, vilket innebär att man själv får ta kontakt med intressanta företag och marknadsföra sig själv, helst till rätt personalansvarig person och bara att hitta dessa och få kontakt med dem tar hur mycket tid som helst. Det egna nätverket skall också användas och det blir en hel del telefonturer och e-mailande.

Har man sedan tur och lyckas få komma på anställningsintervju, ja då får man räkna med att det tar ett par timmar i anspråk. (Har än så länge inte lyckas söka ett jobb där jag har mindre än 146 konkurrenter till anställningen!)

Hur kommer det sig då att man som arbetssökande inte har rätt till barnomsorg mer än 15 timmar i veckan?

Jag älskar mina barn och skulle gärna spendera hur mycket tid som helst med dem, men att hitta nytt jobb är en livsnödvändighet! Eftersom jag dessutom inte får möjlighet att välja vilka 15 timmar som skulle passa mig för att få ihop schemat på bästa sätt med sjuåringens skola innebär det att jag har 7,5 barnlediga timmar i veckan att söka jobb på.

Hmmm... undrar hur de som bestämmer tänker då...


Dag ett som arbetssökande är till ända.

Nyårslöften

Nej, nej och åter nej. Inga löften som lätt kan brytas och som bara ger dåligt samvete. Det har jag slutat med för länge sedan. Däremot har jag en viss förhoppning om att vara friskare och sundare i kropp och själ och det blir jag givetvis inte sådär utan vidare. Det kräver arbete. Hårt arbete.

Och resan som förhoppningsvis leder till ett nytt (bättre?) jobb, den kommer ni att få följa. Och det står högst upp på önskelistan. Kräver hårt arbete det också.

Att barnen skall må prima och mina närmaste är väl självklart. Men goda relationer får man inte gratis. Jobbar på det.

Så med lite hårt arbete och med att vara snäll och go kanske alla mina önskningar slår in. Vem vet? Det kanske blir en bra människa av mig också så småningom! :-)

Gott Nytt Fantastiskt & Spännande 2009 önskar jag er.

Jag tror...

...att saker händer för att det finns en mening med det. Jag tror också att det mesta faktiskt förändras till det bättre.

Det känns rätt skönt att ha det tänket när man blir "avskedad på grund av arbetsbrist". Tycker fortfarande att hela processen skötts rätt dåligt. Å andra sidan gick det snabbt och man behöver inte vänta på besked i eviga tider.

Så vad händer nu då?
Jo nu är det, precis som det varit i en månads tid, ett aktivt jobbsök (i alla fall så länge jul-sverige är någorlunda öppet!). Men jag kommer också ägna tid åt att ta hand om mig själv, och framför allt vara snäll mot mig själv under tiden. Och det är inte alltid helt lätt att inte drabbas av vedmod med tanke på hur många jobb som jag själv tycker min profil passar perfekt för, men som jag inte ens får komma på intervju till.

Jobbar vidare på mitt CV, skriver fin-fina personliga brev och ringer samtal. Men det sistnämnda måste göras när humöret är gott, annars är det svårt att sälja in mig själv...

Kom in på en halvtidsutbildning på Göteborgs Universitet till våren! Yihooo... Inget plånboken blir fetare av, men väl något intressant att lägga tankarna på.

Sist men inte minst - en väldigt trevlig överraskning - var på Arbetsförmedlingen igår och anmälde mig som arbetslös, och hör och häpna! Det finns trevliga, positiva och engarade arbetsförmedlare! Och det var minsann ett sant nöje. Tror kanske inte att arbetsförmedlingen egentligen kan göra så mycket för just mig, men det kändes ändå hoppfullt. Mera sånt tack!

Jobbsök!

Hej alla från förr och nu!

Nu kavlar jag upp skortärmarna återigen för att ge mig ut på jobbjakt. Har sedan lite drygt 2.5 år (och projektkoordinator utbildningen) jobbat på Volvo Personbilar som projektplanerare på olika avdelningar. Sedan nyår varit på konsultföretaget Semcon som planerare. Väldigt kul men ack-ack-ack... vad som händer inom bilindustrien på västkusten är väl bekant för alla. På Semcon skall 300 personer få gå "sist in - först ut", och jag vore dum om jag trodde att jag inte skulle vara en utav dem.

Således på jakt efter nytt jobb med ljus och lykta, och kan i princip göra 'allt', men i n t e vara arbetslös! Kan även tänka mig att flytta med familjen. Därför kära vänner ber jag er hålla öron och ögon öppna å mina vägnar.

Skickar gärna CV om så behövs. Och JA. Jag ÄR desperat!!! :-)

Springer gatlopp...

...bland alla jobbannonser, uppdaterar CV och ringer trevliga samtal till potentiella arbetsgivare. Jag SKA ha ett nytt jobb i januari, så är det bara!

Att jag konkurrerar med hundratals andra om samma jobb försöker jag blunda för, för om jag inte har totalt fokus på att det kommer att bli BRA, ja då kommer jag inte kunna övertyga någon annan om att jag är bästa möjliga man, eller snarare kvinna, för det jobbet jag nu söker.

Men lite inside information för er lyckliga som har jobb och inkomst. Det utannonserades nyligen ett projektledarjobb i tidningen. Sökande till tjänsen var 1300 (!!!) personer. Och då hade ansökningtiden inte gått ut. Fy fan. Det är så det ser ut idag.

Det som faktiskt är riktigt bra i hela den soppa jag befinner mig i är att jag, för första gången i mitt liv, faktiskt vet vad jag vill jobba med. Skall bara ta reda på hur jag kommer dit också! :-) Men det skall jag skriva om en annan gång...

Man kan välja...

...att se saker och ting i mörkaste mörker, eller så kan men se de ljuspunkter som finns.

Om några veckor får vi besked. Vi som jobbar på Företaget där 300 personer skall avskedas. Det är i princip 30% av de som jobbar inom det som kallas Automotiv.

Den första ilskan har lagt sig och har ersatts av en enorm energi i jakten på nytt jobb. Kan inte vara utan. Har inte råd. Det har också gett mig möjlighet att fundera på vad jag verkligen vill göra, och minsann, för första gången i mitt liv så vet jag åt vilken håll jag skall gå. Och det känns fantastiskt bra.

Så trots att läget kanske inte verkar vara det allra bästa så kan jag ändå inte låta bli att glädjas över de möjligheter som öppnas. Livet är fullt av vägar att gå. Det gäller bara att se dem.

Med ljus, lykta och uppkavlade skortärmar...

...letar jag nytt jobb.

Trodde liksom att mina 'svåra dagar' var över men vad tusan!?! Att ha en 'fast anställning' är inte så fast som man skulle önska. I alla fall inte i Göteborg och definitivt inte i bilbranchen.

Nåväl... nya tag och erfarenheten av att saker som händer i livet oftast leder till något bättre, även om det kanske inte just precis nu känns så.

Men hoppfull, det är jag alltid.