Fröken Fröjdh & CO

En dag med Rosa förtecken.

2009-08-15T11:08:00.004+02:00

Lördag. En alldeles härlig lördag. Mycket att göra om man vill. I garaget står ännu oöppnade kartonger efter flytten, trädgården behöver massiv ogräsrensning, tvättstugan övervuxen av tvättade men osorterade kläder. Och vad gör jag? Jo, jag sitter i soffan och njuter av gråväder och att göra just ingenting.

I eftermiddag blir det lite rörelse. För en god sak. Sju kilometers promenad med tusentals damer iklädda rosa T-shirt. Vi går för rosa bandet och bröstcancerfonden. Efteråt blir det middag med mamsen och systrarna på något av Avenyens alla vattenhål. Vi har ju kulturfestival i Göteborg, och lite av spektaklet skall ju också beskådas.

En alldeles härlig och ledig lördag i rosa tecken.

Morgonstund...

2009-07-26T08:34:00.005+02:00

Klockan är strax efter åtta på morgonen, min första (och enda) semestervecka har börjat och jag njuter i fulla drag. Nya hemmet är fortfarande belamrat av kartonger, för att inte tala om garaget! Men sakta börjar det nya ta form. Två hem skall bli ett.
Fortfarande det sista plocket i gamla radhuset som skall undanröjas för de nya ägarna, men jag har fram till fredagen på mig... fast jag hoppas vi skall hinna med det idag för att semesterveckan skall bli en vecka av lugn och energihämtande. Kan behövas då jag i förra veckan fick besked om att jag är visstidsanställd ytterligare sex månader. Sååå himla glad för det! Yihoooo... :-)

Så här sitter jag i gula soffan och tycker att livet bara är bra. Nöjda glada barn, jag har jobb och en synnerligen bra man. Framför allt har jag en god kopp kaffe med mjölk på bordet och en oläst, skrynkelfri dagstidning som väntar. Vet att det kan tyckas märkligt, men att vara först på dagstidningen och att den är just sådär "oläst" och luktar tidningspapper med trycksvärta. Det är någon sorts absurd lycka för mig.

Och tiden den går...

2009-05-23T09:22:00.006+02:00

Nej jag har inte struntat i bloggandet sista tiden, bara det att det verkliga livet har prioriterats :-). Skriver på andra webbsidan www.soppapaenspik.com , som det just nu är lite mer fokus på.

Men vad händer?
Jo, lägger massa tid och energi på nya jobbet som jobbcoach. Det är otroligt roligt och jag har hamnat i ett team av energiska, kompetenta och trevliga människor som har massor av hopp och ser nya möjligheter. För en gångs skull känns det som om jag är på rätt plats på rätt tid. Vad det blir av det hela vet ingen eftersom det är ett tidsbesstämt jobb på sex månader, men något blir det säkert. Och det kommer jag att jobba på lite längre fram i tiden.

En annan väldigt intressant sak är att jag, solo-mamman, slår ihop påsarna med Stora P. Mitt boende är ute på försäljning på hemnet, visning imorgon, och jäklar vad jag har röjt och städat för att få ett hem som ser lite homestajlat ut! Men det har gått bra, hoppas nu bara att någon vill köpa också. Känns hur bra som helst!:-)

Flytten innebär ny skola för barnen och vi har tittat på lite olika alternativ. Fasen vad svårt det är att välja! Skall vi ta skolan som ligger närmast med den supertrista skolgården men sannolikt fylld med barn som bor här i krokarna eller skolan som ligger något längre bort som utseendemässigt ser ut som en stor gammal lada med trevlig skolgård. Vi kommer från en idyllisk skola med naturen inpå knuten där barnen tillbringat sina raster med att bygga kojor, göra lerkakor och leka affär med pinnar och kottar som pengar. Det lutar åt nya skolan som ligger nära, trots asfalterad skolgård.

Utbildningen på Göteborgs Universitet närmar sig slutet och trots att det har varit en otroligt rolig kurs "att utbilda och informera" (som handlar om presentationsteknik) så är jag glad att det bara är en gång kvar och att tisdagkvällarna nu kan ägnas åt andra saker. I alla fall i sommar. Till hösten hoppas jag det blir ny halvtidsutbildning, nu med psykolgisk inriktning.

Sommaren är här, livet är gott och njutbart.
Hoppas det är detsamma för er :-).

Fototriss - Tidens tand

2009-04-13T17:43:00.003+02:00

Påskafton firades vid kusinens härliga hus på landet. Hittade där en rostig gammal tunna där överbliven vass brukar eldas och gav mig därmed motiven till veckans Fototriss - Tidens tand. Det är väldigt ovanligt med fint väder såhär till påsk, i alla fall på västsidan av Sverige så njutningen var desto större. Faktum är att det blir nog inte bättre helg än såhär...

Fototriss - Prickigt

2009-04-05T00:19:00.005+02:00

Prickigt *funderar* jo jag vet jag har tre på rak arm, men en är jag iklädd prickig bikini och jag vill ju inte skrämma ihjäl någon så jag startar helt enkelt trissen med en duo och ber allra ödmjukast om att få återkommer med den tredje för en fulländad fototriss.

Och här är då en annan variant av prick...

Kramas - Oproffesionellt eller bara bra?

2009-04-03T19:00:00.005+02:00

På måndag börjar mitt nya jobb som jobbcoach på utbildningsföretaget. Redan igår gjorde vi ett studiebesök till en annan filial för att se hur coacherna jobbar där.

Min nye chef och nya kollega stod på tågperongen och väntade på mig. Och jag möttes av en stor KRAM från chefen. Alltså hallå. Gör man så? Det där är i alla fall inget jag är van vid från mina senaste arbetsplatser precis. Snarare tvärtom. Och på filialen, vad gör man där när man träffas. Jo man KRAMAS igen. I alla fall verkade de som gillade varandra göra det. Har inte bestämt om det är lite för familjärt och onaturligt eller om det är positivt och bra. Men det var nog mest trevligt. Undrar om man kramas när vi har jobbat ihop en tid?

Hoppas det.

Morgan Alling - I löööve you

2009-03-31T13:27:00.005+02:00

Inte bara Morgan förrersten, utan även han sparringpartner (eller om det nu var tvärtom!) Lennart Lindén i deras föreläsning om besvärliga människor. Att Morgan var en kul prick som är snabb i huvud och käft som en spottkobra och att han rör sig som en gummiboll som kastats ut i regnskogstät djungel, det hade jag ju anat... men att Lennart Lindén skulle vara så personlig, utmanande och väldigt rolig, det var mer än jag kunnat hoppas på. Herregud, karln är ju gammal militär! Militärer skall väl inte vara roliga! Men så var det. Allvar blandat med gapflapp i närmare tre timmar. I think I'm in löööve!:-)

Och besvärliga människor? Kan man göra något åt sådana??? Det är nog som så, att det enda beteendet du kan ändra är ditt eget (och det kan vara svårt nog!) men man kan välja att inte spegla eller ge näring åt besvärliga människors beteenden. Och det är gott nog. För jag är väl inte en besvärlig stackas sate? Moi?!? Nej-nej-nej och åter nej. Bara ibland kanske. För vissa. (hehehe...:-))

Har fortfarande ont i skrattmusklerna...

Nytt jobb äntligen!

2009-03-31T10:01:00.005+02:00

Ibland går det snabbt! Och det passar mig sååå bra! :-)
Skickade iväg en jobbansökan i onsdags, blev uppringd i torsdags, hade jobbintervju i fredags och igår fick jag jobb! Sååå himla glad eftersom det är ett jobb som jag tror mig störtgilla. Och detta tack vare min andra webbsida, Soppa på en Spik! Har nämligen fått jobb som jobbcoach. Så kan det gå :-)

Fototriss - Kraft

2009-03-22T19:30:00.004+01:00

Växtkraft...

Mer bilder på tema "kraft" hittas på Fototriss.

Nu händer det saker minsann!

2009-03-17T11:11:00.004+01:00

Nyss hemkommen från härliga Tandådalen och är totalt överrumplad äver hur mycket tvätt det blir av två barn och en vuxen. Och då går man i myskläder nästan hela tider eller i skidställ! Ja, ja, det är bara att gräva sig igenom högen.

Längtar efter att ha lite tråkigt... jag menar när man liksom sitter och rullar tummarna och inte riktigt vet vad man skall hitta på! Tråktid liksom. Det lär inte hända i det här århundradet för min del verkar det som. Och det är kanske lika bra det.

Min jobbsituation ser ut att kanske lösa sig. Åker till Stockholm för ett sista godkännande för jobbet i min födelsestad Borås på fredag. Om det trots allt skulle skita sig, har ju faktiskt inte skrivit på kontrakt än, ja då finns en Plan B som inte är dum den heller. Men jag har jobbat idogt på att skaffa nytt jobb - det kan jag lova. Vore otroligt kul att få skörda resultatet av detta.

Mera då? Skall sälja bostaden. Hade mäklare här på morgonen så det ser rätt okej ut det med. Däremot skall det bestämmas var sjuttsingen vi skall bo! Väger fördelar och nackdelar mot varanndra i en väl balanserad vågskål. Det är svårt det där, och hade det bara varit upp till mig, ja då hade jag blivit en city slicker, men nu är vi ju en hel massa männsikor som skall tycka till och det skall fungera så bra som möjligt för alla.

Angenäma problem trots allt.

Fototriss - Spegelbilder

2009-03-17T11:00:00.004+01:00

Hemkommen från några härliga dagar i Sälen med massor av snö och friluftsliv. Men nu, nu längtar jag mest efter vår och värme. Fast det gör jag nästan alltid!

Fototrissen utmanar denna veckan med spegelbilder. Hmm... vad hittas i alla mapparna... jo det blir lite varianter på saker som speglar sig i fönster.

Ett av alla fin fönster i Mälndals Kråka

Blå himmel i rutorna, ett av husen längs med kajkanten vid Göteborgs Hamn

Vad är spegelbild och vad är verklighet? En kall men vacker vinterdag vid Aludden i Lerum.

Fototriss - Färgkontraster

2009-03-08T09:41:00.005+01:00

Härligt tema på veckans Fototriss, färgkontraster. Älskar färger, särskilt starka sådana, och ändå går jag nästan alltid i svart. Brist på fanatsi eller bara bekvämlighet?
Bilderna blev ingen explosion i färg, men väl i grått - svart - vitt. Kontrast det med.

Vi kallar dem Fårskallarna...

Unga snillen spekulerar

2009-03-03T12:38:00.010+01:00

I Sverige finns det nästan inga slavar längre. De få som finns är lärare.

Anton, 6 år

Jag är bästis med en invandrare, men jag tror inte att han vet att han är invandrare. Jag har i alla fall inte sagt något.

Samuel, 7 år

På Sveriges nationaldag släpper de ut kungen från Skansen. Han vinkar till människorna och tycker det är roligt att få se sig omkring.

Lissi,6 år

Mamma säger att jag är svartsjuk på Simon, men det är inte sant. Det är bara helt vanligt hat.

Ingrid, 8 år

Skillnaden på könsorganen blir mindre och mindre på grund av jämställdhetslagen.

Merete, 9 år

Jag tycker att sagor är fina, för då sitter mamma still en liten stund.

Line Marie, 8 år

Min mamma säger att jag går henne på nerverna fast jag står alldeles stilla.

Matilda, 6 år

Min mamma bara jobbar och jobbar för att tjäna pengar till mat, ändå är jag nästan aldrig hungrig.

Sigurd, 6 år

Jag kanske ska bli bög, för jag tycker inte så mycket om flickor.

Henrik, 8 år

Det är väldigt många som vill avliva hela kungahuset.

Marie, 8 år

På många sätt liknar politiker vanliga människor. Det är för att man inte ska genomskåda dem.

Hilde 10 år

Förr i tiden visste inte mannen var barnen var eller var de kom från.
På fars dag firar man att han har förstått det.

Nina, 7 år

I USA måste du betala för att bli sjuk.

Markus, 8 år

Det är utslitna, magra människor som röstar på socialdemokraterna.

Peder, 7 år

Det är inte så farligt om man har olika färg på huden. Det viktiga är att man har samma färg på hjärtat.

Isabell, 7 år

Dagarna de går och går...

2009-03-01T14:02:00.003+01:00

Men fokus på jobbspaning och att se till att hålla humöret uppe tycker jag att dagarna går väldigt fort. Jobbintervjun för någon vecka sedan gick bra, och skall denna vecka ha intervju #2. Ganska nöjd med resultatet oavsett om jag får det eller ej med tanke på att konkurrensen är stenhård och att jag tydligen var ett "wild card". "Gött" som vi säger i göteborg!:-)

Men det är lite annat på gång också. Jobbar massor på nya webbsidan soppa på en spik, och har redan fått en hel del besökare till sidan. Det är jättekul och något som jag vill utveckla vidare. Det är också anledningen till att jag varit lite frånvarande från denna sida.

Hade turen att få alldeles gratis biljetter till Göteborg Symfoniorkester i fredags. Längesedan jag var på klassisk konsert men det var totalt avkopplande och har mest bara gått omkring och småmyst sedan dess. Inte klokt egentligen vad musik kan påverka och att lyssna på en orkester bestående av nästintill 100 musiker är rätt coolt! Tack Eva för biljetterna!

Fototriss - Bokstaven T eller F

2009-03-01T13:15:00.005+01:00

Tre saker som börjar på T eller F. Ja det är temat i veckans Fototriss.

Vår hund Tess med en samling av barnens Teddybjörnar. Just dessa "råkade" få bada i badkaret när mamsen var upptagen med annat... Så kan det gå...:-)

Träd

Sonen som just denna dag är en Tiger

Snöfall

2009-02-19T08:48:00.004+01:00

Idag vräker snön ner. Och jag skall ut och slira med min lilla bil "skrutti-bang-bang" eftersom jag har en jobbintervju och sedan utbildning på eftermiddagen. Skall skynda mig hem så mycket det går, för om snön ligger kvar så är det pulkaväder! Och det vill jag ju inte missa med Stora och Lilla m.

Faktiskt första riktiga snöfallet hela denna vinter tror jag! Isigt och blött har vi haft, men ingen snö att tala om. Inte för att ungarna bryr sig om det, för de åker ju stjärtlapp så fort det ligger frost i gräset.

Håll tummarna inför jobbintervjun! Jag pehöver all "pepp" jag kan få. Påminner mig själv om att "ha kul" och att vara den jag är. Antingen köper de mig, eller inte, men kan inte gå dit och försöka vara den jag tror att de vill ha. Nej, hela detta "jag" är bra som jag är, skall bara hitta världens bästa arbetsplats som fattar det också! ;-)

Ha det gott!

Fototriss - Triss

2009-02-15T09:03:00.006+01:00

Äntligen söndag! Äntligen nytt tema i Fototriss. Denna veckan är temat just triss. Kul. Tre. Brukar nästan alltid bli en snygg bildkomposition. Skall se vad jag hittar i arkivet...

Tre människor på väg

Kaffe, cappuchino och en kopp varm choklad

Sonen bjuder på tre godisbitar

Kaffe i väntan på... något

2009-02-13T12:27:00.004+01:00

Årets första kaffe har intagits på verandan. Solen värmer men vinden är vinande kall. Det inger i alla fall ett litet hopp om att våren snart är på väg.

Mitt jobbletande känns rätt tröstlöst för närvarande (och då har jag bara varit arbetslös en månad!). Har fått två "tack, men vi valde någon annan" denna veckan. Och då räknar jag bara de jag varit på intervju hos.

Nej kaffe i solen är en bra tröst för närvarande. Det lär bli mycket kaffe.

Inte ännu en inredningsblogg...

2009-02-12T23:08:00.002+01:00

Oj vad mycket vacker det finns att titta på här på nätet! En av anledningarna till att jag har allt svårare för att komma i säng i vettig tid faktiskt!

Tänker inte konkurrera med alla dessa inredningsbloggar, men gör ett litet undantag i just detta inlägg eftersom jag inte kan motstå att visa denna coola väggkalender (särskilt med tanke på att det är en och annan fototrissare som hälsar på här emellanåt) av just fotograferade siffror.

Kul, annorlunda och lite snyggt tycker jag. Och fasenimej kan jag inte hitta länken till platsen där jag hittade den. Återkommer om detta. Sjuttan också. Men fin är den!

Vansinnigt sugen!!!

2009-02-11T15:56:00.003+01:00

Vansinnigt sugen på kaka, choklad eller godisbit. Och inget finns hemma. Jaja. Lika bra det. (Undrar om barnen gömt något någonstans?) :-D

Behöver tips på GRATIS SAKER ATT GÖRA I GÖTEBORG!

2009-02-10T16:54:00.004+01:00

HJÄääÄLP...

Behöver tips på gratis, eller nästan gratis saker att göra i Göteborg med omnejd. Med eller utan småtroll.

Tacksam för alla förslag!

Fototriss - Doft/Lukt

2009-02-10T00:04:00.004+01:00

Kameran krånglar så nu har det funderats och grävt i familjealbumet. Doft... inte alltid det lättaste att ge en bild av, men här är ett försök. För mig är en lukt lika med minnen, kanske en plats, en händelse eller årstid. Här är i alla fall några av de bästa dofterna jag vet.

Ett ljummet sommar-regn...

Doften av gräs och ett solvarmt barn...
Och mina barns fötter som än så länge bara luktar gott!:-)

Mer saker och ting som näsan gillar (eller ogillar) hittas i veckans Fototriss.

Jobbintervju #4

2009-02-06T09:23:00.002+01:00

Så var det dags igen. Ny jobbintervju till ett arbete som verkar kanon och åt det håll jag verkligen vill jobba med i framtiden. Och det gick jättebra! Var hyfsat förberedd och laddad med både frågor och svar. Bästa intervjun än så länge, men jag var den första de träffade av en mängd kandidater. Är säkert inte den som har mest erfarenhet av liknande jobb, men jag är absolut en av dem som kommer att kunna utföra jobbet bäst. Så är det bara! :-)

Börjar annars bli rätt trött på att leta jobb på nätet, och faktum är att det är otroligt få att söka. Nej då tror jag mer på spontanansökningar och egna nätverket. Vet ni förresten att det genomsnittligt tar 6 månader att hitta nytt jobb! Och under rådande omständigheter ännu längre. Tvi vale!

Väntar svar från intervju #3 också... Men ingen ro och ingen vila förran jobbfrågan är löst. Hur lång tid det än må ta. Hej åhå...

Bildligt utmanad!

2009-02-05T20:17:00.009+01:00

Fick en bild-utmaning från Laila som ville se den 6:e bilden i den 6:e mappen, och sedan skicka utmaningen vidare till sex andra bloggare...

Här är min bild (tack och lov att det inte var ett oanständigt foto, haha), min lillstumpa och älskling tvättandes sin trehjuling.

Och vem skall jag utmana nu... hmm... tar några av mina favoriter vars bloggar jag återkommer till med jämna mellanrum.
Jah Hollies
Veronica i Focus
Helena/Bildbloggerian
Var dag ett äventyr
Ane Lagerqvist
Moas Gård

Tack å Hej (leverpastej!)

CV-skriverier och jobbintervju

2009-02-05T01:10:00.005+01:00

Om det är någon som behöver lite CV-tips, så finns det nu på "Soppa på en Spik".

Skickade förresten iväg ett 30-tal jobbansökningar under januari. Med nya CV't! Skall bli sååå intressant att se om det ger något resultat. Enligt trygghetsrådet skall det bli en intervju på 10 ansökningar. Och 10 intervjuer skall leda till ett jobb.

En intervju fick jag idag! Jippiii, så kul. Skall förbereda mig ordentligt. Vet ju att de alltid ställer frågor som "varför skulle just du passa på det här jobbet" och "säg tre saker du är bra på" och "något som är mindre bra". Skall i alla fall bli spännandenför intervjun är imo... jag menar IDAG!!! Jisses vad tiden har gått fort!

Ja då säger jag väl natti, natti. Och till Laila, JA. Jag antar din utmaning... :-)

En härlig dag i Göteborg!

2009-02-04T09:47:00.008+01:00

Personlighetstest. Har ni gjort ett sådant någon gång? Jag gjorde i alla fall ett igår på TRR enligt Myers-Briggs metoden. Fick svara på 88 frågor med två svarsalternativ av sorten "Låter du din hjärta styra din hjärna" eller "Låter du din hjärna styra ditt hjärta". Resultatet av dessa svar blir så småningom en fyrsiffrig bokstavskombination och denna tolkas till vilken sorts typ du är. Resultatet var bländande överrensstämmande med på hur jag ser mig själv. På gott och ont! Det ger mig en indikation om att jag är på väg åt rätt håll i mitt jobbsök, men också vilka bitar jag behöver jobba med. Fast det visste jag ju redan innan!:-) Det känns gött att ha rätt! :-D

Thaimat till lunch med trevliga och kloka Annelie som befinner sig i samma jobbsökarsits som jag.

Biblioteket blev nästa stopp och sedan en tur på stan. Brukar försöka ta mig till Victoriapassagen som är ett av de mysigaste ställena som Göteborg har att erbjuda. Kostade på mig en väldigt god Kaffe Latte och satt och glodde på förbipasserande. 42 spänn för kaffet, men med tanke på hur gott det smakade och alla intryck så är det värt pengarna. Måste ju tänke på vart kronorna tar vägen nu när månadslönen är frånvarande...

Avslutade dagen med en fantastisk föreläsning om kroppsspråk med härliga Carina Ahrle, "Hör du vad jag menar - Ser du vad jag säger". Skrattade så tårarna trillade! Så träffsäkert, rakt och intressant! Mer av Carina tack.

En härlig dag i Göteborg helt enkelt!

Fototriss: Såhär ser det ut där jag är idag

2009-02-01T07:51:00.007+01:00

Söndag morgon. Klockan är strax åtta och jag har avnjutit en kopp kaffe latte tillsammans med en skorpa med smör. Två stearinljus är tända och jag har ögnat igenom platsannonserna i dagens GP. Hittade ingenting. 5-åringen kollar på Bolibompa med Stora P medan 7-åringen fortfarande myser i sängen. Jag älskar söndagar.

Veckans tema på Fototriss är att vi skall ta kort på hur det ser ut på platsen där vi är just idag. Tänkte inte fuska ;-), utan kameran får följa med ut på långpromenaden längs med sjön. Byrackan älskar mig för just dessa promenader där hon får springa fritt, men är aldrig mer än en fem-sex meter från mig. Kanske träffar vi hennes hundvänner, de där tre stora vackra hundarna av okänd sort nere på fältet?

Dags att ge sig iväg. Noll grader ute, mössa och vantar på... Kameran i fickan. Redo för en ny härlig dag.

Hoppas ni får detsamma:-).

Två timmar senare tillbaka med bilder från promenaden. Den gick från mörk vintermorgon till strålande sol och blå himmel. Allt på 1.5 timme....

Och vi som promenerade var:

Soppa på en spik

2009-01-29T10:23:00.005+01:00

Nu har jag varit arbetssökande i tre veckor. I januari har jag hittat ett trettiotal lämpliga jobb att söka och har också skickat iväg en 10-15 spontanansökningar. Konkurrensen om jobben är enorm, det gäller att min CV skall passa en potentiell arbetsgivare såpass mycket att jag i alla fall får komma på intervju. Igår pratade jag med en före detta kollega om ett projektledarjobb hon sökt. Det var över 3000 sökande!!! Chansen att ens få ett CV läst måste ju vara minimal...

Ekonomiskt kommer det förstås bli enormt kännbart. Befinner mig inte i en unik situation, utan att vara utsläng från ett jobb har drabbat många. Hur löser alla andra det? Är man två vuxna har man en möjlighet att klara sinekonomi, men i alla hushåll där det bara finns en vuxen med barn??? Det blir verkligen att koka soppa på en spik. Så alla mina vänner som råkar läsa detta... bjud mig gärna på en bit mat! :-)

Förutom att söka jobb, gå på olika utbildningar och ha möten som på något vis har med jobbsök att göra så har jag ny webbsida jag jobbar med, www.soppapaenspik.com. Där kommer man att kunna läsa om tips och råd, mina erfarenheter och tankar kring jobbsök och hur fasiken man skall bära sig åt för att hitta ett bra jobb, hur man hittar billiga saker att göra, hur man skriver CV osv, osv.

En bra grej är att göra som arbetslös är att ha ett dagligt schema man följer. Själv går jag upp 6.30. Fixar i ordning mig och barnen och tar, när jag lämnat dem på skola och dagis, en långpromenad med byrackan. Måste ha frisk luft i systemet för att hitta energi och kreativitet! Sedan en kopp kaffe och jobbsök mellan kl. 9-15, om det nu inte är något möte eller utbildning som kommer i vägen.

Mmmm... så ser det ut i vardagen. Soppa på en spik alltså!

Nytt fotoprojekt på G...

2009-01-23T11:12:00.005+01:00

Har börjat samla bokstäver ute i världen. Inga riktiga bokstäver utan saker man skulle kunna se som sådana. Vissa former är lätta, som "I", "O" eller "T". Men "B" eller "P" har jag inte hittat än... som sagt det är ett litet förnöjsamt projekt :-).

Har fått arbetslös-blues

2009-01-22T10:32:00.006+01:00

Jag saknar mina arbetskamrater som var duktiga som tusan, roliga och intressanta att prata med och en samling härliga människor...

Idag är första dagen jag känner av någon sorts "arbetslös-blues"...

Trodde inte att jag skulle ha så mycket att göra nu! Eller också har jag gått in i någon sorts "pensionärs-tillvaro"! Ni vet, när man behöver gå till posten på torsdag så är hela veckan fullbokad! :-) Fast så är det inte... har ett veckoschema som jag följer för att inte hamna i ett vacuum av tristess där inget blir gjort. Jag är ju trots allt arbetssökande med fokus på att hitta ett bra jobb (även om jag i princip tar allt jag får!).

Försöker variera dagarna men är så gott som alltid uppe kl 06.30, fixar ordning mig själv och kidsen, äter frukost och tar med dem till dagis och skola. Sedan blir det långpromenad med jycken. Måste emellanåt komma hemifrån, för att bara sitta framför datorn och leta jobb gör mig lite slö. Har en hel del inbokat som Trygghetsråd, olika kurser, arbetsförmedling, brainstormingmöten med gamla kollegor och vänner. Och ibland bara en fika någonstans för att se en annan miljö än den hemma.

Har lovat mig själv att inte gå omkring i myskläder hela dagarna bara föra att jag nu har möjlighet (även om det är hur skönt som helst). Men det känns liksom bättre och mer motiverat att söka jobb i "vanliga kläder", och som att det finns mening, planering och struktur.

Nä. Här kan man inte sitta och deppa för länge. Det gäller att hitta ljus i tillvaron, och sådant finns det med...

Fototriss: Frost

2009-01-18T09:42:00.004+01:00

Även om jag kanske föredrar sol, sommar och ett varmare klimat än det vi har nu, så tycker jag nog att en klar vinterdag när frosten ligger som kristaller på mark och träd och långkalsongerna finns under alla lager av kläder, ja då är livet rätt skönt.

Mer bilder att inspireras av finns här.

Ha en riktigt skön vinterdag! Det tänker jag ha :-).

Var är alla jobben???

2009-01-14T12:32:00.003+01:00

Vad otroligt lite jobb det finns att söka! Har alla företag drabbats av stora skälvan nu i varseltider eller kommer det igång nu när alla storhelger är över? Hoppas, hoppas, hoppas det.

Veckans fototriss: Fotografera ett motiv ur tre vinklar

2009-01-11T11:02:00.007+01:00

Olika vinklar och ett motiv... tja... det finns en del att välja på. Men eftersom jag har tänkt att ge denna skulptur i svart vax som jag gjorde för några år sedan en liten avskedsfotografering innan den begravs så blev det just den.

Idén till mannen var från början att ha baksidan av huvudet i hönsnät och i det skulle jag stoppa lite olika saker som jag tror att män tänker på (typ bilar, kvinnor och lite annat som jag i mitt lätt fördomsfulla sinne tror fyller deras hjärna, haha ;-)) och den skulle heta "In the head of a man" men jag kom aldrig så långt som till sakerna. Nu har vaxet börjat torka och nyligen föll ett öra av. Dessutom så fastnar oändligt mycket damm på den, så dessvärre... detta blir nog en liten avskedsföreställning och tack-och-adjö till min käre vaxman *snyft*.

Andra bilder på samma tema hittas här.

Kan inte hjälpa det!

2009-01-10T23:14:00.006+01:00

Men jag är helt såld på Let's Dance! Sitter och fånflinar i soffan och hoppas att ingen ser mig när jag jag ömsom hånar de som inte lyckas hålla takten för att något senare klappa händerna och hoppa upp och ner av lycka för de som liksom sätter steg, takt, charm och vad-som-nu-behövs för att få höga poäng av juryn som i detta fall består av... mig.

Såg ni förresten Morgan Alling och hans häftiga höftsväng? Snacka om positiv överraskning! Där kom en lite lagom tjock man i sin bästa ålder (= inte så långt från min), en skådis som fullständigt flöt över dansgolvet med härligt leende, dansanta fötter och en lagom tjock kropp som inte verkar gjort annat än att dansa! Och sedan Laila Bagge. Eller Magnus Samuelsson och Magdalena Graaf. Tycker hela samlingen av idrottsmän, journalister eller vad de nu är har en enorm styrka och ännu större mod som vågar utsätt sig för detta inför en väldigt stor del av svenska folket. Ja det var härligt att se och en total avkoppling från veckans övriga misär.

Ja det här med dans förresten... det händer något med en när man dansar... ja så menar jag inte lite halvfull på krogen en sen fredagskväll, utan pardans. Där man håller i sin partner. Har en teori om att när man berör en annan människa, alltså tar på varandra (på ett dansant sätt förstås, haha) så kommer man nära. Man kan alltså "känna in" den andra personen. Jag tror att alla ni som nu råkar hålla på med pardans som tex. bugg, tango, lindy hop eller vad det nu kan var vet vad jag talar om, och för er andra låter det antagligen helflummigt. Men allvarligt, hade alla människor dansat så hade världen sett annorlunda ut.

Och har ni inte bokat in semestern ännu, varför inte prova en dansvecka? Lite Lindy Hop på Herräng Dance Camp kanske? En liten varning bara... ert liv kommer aldrig någonsin bli detsamma igen!

Muahahaha...

"Att söka jobb är en heltidssysselsättning"

2009-01-08T21:36:00.004+01:00

"Att söka jobb är en heltidssysselsättning" säger Arbetsförmedlingen och för att få A-kassa skall man stå till arbetsmarknadens förfogande och ägna sig åt jobbsök 40 timmar i veckan. Jag köper det! Det tar hur mycket tid som helst att söka nytt jobb!

Jobben skall hittas på att de webbsidor som finns för just detta, CV skall läggas in på så många konsult- och rekryteringsföretag som möjligt. Personliga brev som är just personliga beroende på vilket företag och typ av anställning som söks skall författas. Detsamma med CV´t. Det skall ringas uppföljningssamtal till alla ansökningar.

Bara 25% av alla jobb som skall tillsättas utannonseras, vilket innebär att man själv får ta kontakt med intressanta företag och marknadsföra sig själv, helst till rätt personalansvarig person och bara att hitta dessa och få kontakt med dem tar hur mycket tid som helst. Det egna nätverket skall också användas och det blir en hel del telefonturer och e-mailande.

Har man sedan tur och lyckas få komma på anställningsintervju, ja då får man räkna med att det tar ett par timmar i anspråk. (Har än så länge inte lyckas söka ett jobb där jag har mindre än 146 konkurrenter till anställningen!)

Hur kommer det sig då att man som arbetssökande inte har rätt till barnomsorg mer än 15 timmar i veckan?

Jag älskar mina barn och skulle gärna spendera hur mycket tid som helst med dem, men att hitta nytt jobb är en livsnödvändighet! Eftersom jag dessutom inte får möjlighet att välja vilka 15 timmar som skulle passa mig för att få ihop schemat på bästa sätt med sjuåringens skola innebär det att jag har 7,5 barnlediga timmar i veckan att söka jobb på.

Hmmm... undrar hur de som bestämmer tänker då...

Dag ett som arbetssökande är till ända.

På hal is

2009-01-02T17:09:00.004+01:00

Gissa vad vi gjort idag!

Fin vinterdag om än utan snö...

2009-01-02T10:03:00.009+01:00

En klarblå himmer, en strålande sol och en kylig vinterdag kan ändra humöret radikalt. Hela familjen tog en promenad ner till stora lekplatsen för att låta barnen rasa av sig en stund för att sedan gå ner och fika vid strandkanten.

Sonen, lilla m, frös om fingrarna och fick låna mina nya varma fårskinnsvantar, men när han kastade iväg en isbit ut över sjön flög vanten med... hans min var obetalbar. Där låg min vante en fem meter ut vilandes på en tunn is... hur skulle vi få tag på den nu då? Men, men... till min förvåning dök det snabbt upp en man med en väldans lång gren och han lyckades håva in vanten, om än lite blöt. En vänlig människa minsann! Och sonen och undertecknad var glada för ett helt par vantar. Sedan blev det varm choklad intillsjön ända tills tårna började frysa i vinterängorna. En alldeles förträffligt fin vinterdag.

Nyårslöften

2009-01-01T10:57:00.004+01:00

Nej, nej och åter nej. Inga löften som lätt kan brytas och som bara ger dåligt samvete. Det har jag slutat med för länge sedan. Däremot har jag en viss förhoppning om att vara friskare och sundare i kropp och själ och det blir jag givetvis inte sådär utan vidare. Det kräver arbete. Hårt arbete.

Och resan som förhoppningsvis leder till ett nytt (bättre?) jobb, den kommer ni att få följa. Och det står högst upp på önskelistan. Kräver hårt arbete det också.

Att barnen skall må prima och mina närmaste är väl självklart. Men goda relationer får man inte gratis. Jobbar på det.

Så med lite hårt arbete och med att vara snäll och go kanske alla mina önskningar slår in. Vem vet? Det kanske blir en bra människa av mig också så småningom! :-)

Gott Nytt Fantastiskt & Spännande 2009 önskar jag er.

Årets sista fototriss

2008-12-29T13:09:00.004+01:00

Fortfarande med en attans envis feber, halsont och snuva behöver jag lite fokus på roooliga saker. Fototriss är kul. Denna veckan med valfritt ämne. Eller i alla fall valfritt mellan trekantigt, kroppsdelar eller genom. Jag valde det sistnämnda och har suttit och bläddrat i gamla album eftersom jag bara hostar massivt när jag går ut i kylan. Tycker fortfarande synd om mig själv som ni förstår! :-) Men nu lite längtan efter en blå himmel och temat "genom"!

Fin liten tjej genom ett hål

Fina pelargoner genom ett ännu finare fönster.

Väldigt fint när man kan se solen skina genom isen...

Passar också på att önska Gott Nytt År!

Mina små juldetaljer

2008-12-21T11:52:00.007+01:00

Fick en alldeles fantastisk vacker gran när jag låg och var som allra febrigast. Igår tog vi in den och smyckade den, barnen och jag, och den blev sådär grann och fin som jag önskade. Brukar faktiskt inte ta in granen förrän dagen innan julafton, men i år kändes det som om vi behövde njuta av något fint lite extra tidigt.

I Fototrissen denna veckan fotograferar vi "mina små juldetaljer", och jag måste erkänna att jag inte är den som har överdrivet mycket sådant, men granen fick tjänstgöra och på darrig hand (vilket syns) tog jag veckans bilder...

Ha en riktigt GOD JUL alla!

Veckans bästa citat!

2008-12-20T14:14:00.002+01:00

"Old is always fifteen years from now"
- Bill Cosby

Puhhhh... vilken pers!

2008-12-20T12:18:00.005+01:00

Med tre täcken, två fårskinnspälsar, morgonrock, pyjamas och varma sockar har jag legat och huttrat och svettats i min säng i nästan en veckas tid. 40 graders feber och oförmögen till det mesta. Vinterns influensa var minsann en riktigt elak en. Nu är febern nere i 38 och vanliga kläder har kommit på istället för mysbyxor och jag kan jag vara uppe en 10 minuter, sedan blir jag alldeles yr i mössan och måste gå och lägga mig. Men det är i alla fall en klar förbättring :-).

Ett år äldre blev jag också i veckan. Ser det mer som ett år klokare, visare och mer erfaren. Det känns bättre än att bara se sig som äldre på något vis. Fick ställa in mitt kalas, men det tar jag igen lite senare. Klart man skall fira att man blir smartare och klokare ju äldre man blir, eller hur!:-)

Dessvärre missade jag sonens luciafirande, dotterns julavslutning och alla arbetssökaraktiviteter som var inbokade i veckan samt jobbets avtackning av alla oss som slutar. 27 av 62 personer fick till slut gå. Alla vi som inte har civilingengörsexamen. Mest ledsen är jag missade sonens och dotterns aktiviteter, men vad tusan skall man göra när man inte kan klona sig?

Har fått en privat tid på Trygghetsrådet på måndag. Ser fram emot det med tillförsikt och jag är väldigt nyfiken på vad de eventuellt kan hjälpa mig med.

Nej nu skall jag vila mig bättre!

Fototriss - Naturligt runda former

2008-12-14T22:05:00.004+01:00

Naturligt runda former i veckans fototriss... hmmm... hade ju kunnat ta något subtilt nakenfoto av mig själv men vill ju inte orsaka att kaffet sätts i halsen eller en smärre hjärtattack eller så, så ni får helt enkelt vara tacksamma för min omtanke att inte publisera min väldigt naturligt runda kroppshydda i veckans triss *L*.

Fundersamma runda ögon...

Taklök från idag

Mjuka lena stenar...

Fröken Fröjdh undrar hur fan man tänker egentligen.

2008-12-13T09:13:00.006+01:00

Det är spännande tider. Eller i alla fall om man försöker se det positivt. Då är "spännande" det bästa ordet jag kan hitta.

Veckan som gick har varit stora skövlarveckan på min arbetsplats. 300 personer skall rensas bort som jag skrivit om förut. LAS skall följas, men företaget skall också byggas på "tre ben" vilka har med företagets strategi för framtiden att göra och kortfattat innehåller säkerhet, grönt tänkande och hybridteknik, och därför kommer personer med dessa kompetenser få "förtur" och arbeta kvar. För några veckor sedan var även ekonomi ett av de tre benen, men det byttes ut. Jaja... *suckar*

Att undertecknad fick sparken var förväntat, men inte att det skulle vara på grund av arbetsbrist. Du förstår, jag är en så kallad "projektkoordinator". En sådan kan jobba varsomhelst, i vilka projekt eller sammanhang somhelst. En koordinator är salig blandning av en projektledare, en administratör, en controller, en fixare, en ekonom, en kvalitetssamordnare, en spindel i nätet som håller koll och kan utföra allt du kan tänkas komma på. En som borde vara viktig i vilket projekt som helst. Mitt företag har dessutom klargjort att de skall jobba mer med "in-house" projekt i framtiden är det för mig rätt motsägelsefullt att man tar bort en hel avdelning av just projektkoordinatorer (där någon har jobbat i åtta år). Känns mer som om det är JÄMO som borde kopplas in istället för fackförbund för bannemig, det verkar som om det är övervägande antal kvinnor som försvinner. Med tanke på att det är ungefär 20% kvinnor som jobbar inom företaget så blir det inte så mycket kjoltyg kvar. Eller är det så att vår kompetens är mindre värd än den männen har?

Hörde över en kopp kaffe om en kvinna som jobbat som projektledare i åtta år, men eftersom hon inte hade "rätt CV" (= ingen civilingengörsexamen) så får hon också gå. Men vad fan! Varför har hon då fått jobba som projektledare??? En annan kvinna hade jobbat 15 år och får också gå.

Sedan kan jag ju som lite extra grädde på moset berätta om de som börjat jobba efter sommaren. De som har lämnat fasta arbeten för att jobba på mitt företag i hopp om karrär och få jobba på en bra, trevlig och positiv arbetsplats där arbetsgivaren tror på dem. På min avdelning var det sex stycken. Hur fan kan man anställa folk när ett varsel är lagt, för att tre månader senare avskeda dem???

Visst kan saker hända snabbt på arbetsmarknaden, men att stora företag jobbar på det här sättet är fanimej oacceptabelt.

Så stora företag! Se över den kompetensnivån som sitter i styrelse och ledning. Den är en direkt avbild av det som sker ner i företaget. Börja med era besparingar där tack. Och snälla... försök hitta ledare istället för chefer som inte bara har näsa för affärer utan besitter en gnutta empati och ser sina anställda som en tillgång, både i medvind och motvind.

Och nej, jag är inte bitter, arg eller ledsen. Snarare tacksam över att ha lämnat en arbetsplats där jag har noll möjlighet att påverka i just frågor som dessa. Och även om jag hellre själv hade velat välja när jag skall lämna, så öppnas alltid möjligheter i samma takt som man lämnar annat bakom sig. En universell lag.

Klart slut.

Veckans bästa citat!

2008-12-11T11:10:00.007+01:00

"Ur ingenting kan allting födas"

Fröken Fröjdh förbereder julen

2008-12-10T11:56:00.005+01:00

Lilla tösen, stora M, hade julpysseldag i skolan imorse. Sena som sjutton var vi när vi sprang in i salen där "julkort" stod på schemat. Eftersom jag just nu förvaltar min tid precis som jag vill (ofrivilligt i och för sig...) hade jag förmånen att få sitta ner bland allt småfolk (läs barn) och klippa och klistra en stund tillsammans med stora M...

Lång promenad, risplockning och "kli i fingrarna" ledde till två kransar. En i blåbärsris och glaspärlor, och en i tallris och diverse pruttlar... den blev både min och barnens favorit men skall ges bort till Stora P.

Och julgran kom visst med "på köpet!. :-)

Jag tror...

2008-12-10T11:17:00.002+01:00

...att saker händer för att det finns en mening med det. Jag tror också att det mesta faktiskt förändras till det bättre.

Det känns rätt skönt att ha det tänket när man blir "avskedad på grund av arbetsbrist". Tycker fortfarande att hela processen skötts rätt dåligt. Å andra sidan gick det snabbt och man behöver inte vänta på besked i eviga tider.

Så vad händer nu då?
Jo nu är det, precis som det varit i en månads tid, ett aktivt jobbsök (i alla fall så länge jul-sverige är någorlunda öppet!). Men jag kommer också ägna tid åt att ta hand om mig själv, och framför allt vara snäll mot mig själv under tiden. Och det är inte alltid helt lätt att inte drabbas av vedmod med tanke på hur många jobb som jag själv tycker min profil passar perfekt för, men som jag inte ens får komma på intervju till.

Jobbar vidare på mitt CV, skriver fin-fina personliga brev och ringer samtal. Men det sistnämnda måste göras när humöret är gott, annars är det svårt att sälja in mig själv...

Kom in på en halvtidsutbildning på Göteborgs Universitet till våren! Yihooo... Inget plånboken blir fetare av, men väl något intressant att lägga tankarna på.

Sist men inte minst - en väldigt trevlig överraskning - var på Arbetsförmedlingen igår och anmälde mig som arbetslös, och hör och häpna! Det finns trevliga, positiva och engarade arbetsförmedlare! Och det var minsann ett sant nöje. Tror kanske inte att arbetsförmedlingen egentligen kan göra så mycket för just mig, men det kändes ändå hoppfullt. Mera sånt tack!

Veckans fototriss: Siffror

2008-12-07T10:43:00.006+01:00

Siffror... hmmm... ingenting som jag fotograferar till vardags sisådär. Letade genom bildarkivet och hittade följande;

En 8:a såklart!:-)

"53" på en grind på Styrsö.

Och om man tittar noga, visst ser man "62". Också från Styrsö.

En himla massa mer siffror hittas här.

Jobbsök!

2008-12-04T14:30:00.006+01:00

Hej alla från förr och nu!

Nu kavlar jag upp skortärmarna återigen för att ge mig ut på jobbjakt. Har sedan lite drygt 2.5 år (och projektkoordinator utbildningen) jobbat på Volvo Personbilar som projektplanerare på olika avdelningar. Sedan nyår varit på konsultföretaget Semcon som planerare. Väldigt kul men ack-ack-ack... vad som händer inom bilindustrien på västkusten är väl bekant för alla. På Semcon skall 300 personer få gå "sist in - först ut", och jag vore dum om jag trodde att jag inte skulle vara en utav dem.

Således på jakt efter nytt jobb med ljus och lykta, och kan i princip göra 'allt', men i n t e vara arbetslös! Kan även tänka mig att flytta med familjen. Därför kära vänner ber jag er hålla öron och ögon öppna å mina vägnar.

Skickar gärna CV om så behövs. Och JA. Jag ÄR desperat!!! :-)

Springer gatlopp...

2008-12-04T13:08:00.004+01:00

...bland alla jobbannonser, uppdaterar CV och ringer trevliga samtal till potentiella arbetsgivare. Jag SKA ha ett nytt jobb i januari, så är det bara!

Att jag konkurrerar med hundratals andra om samma jobb försöker jag blunda för, för om jag inte har totalt fokus på att det kommer att bli BRA, ja då kommer jag inte kunna övertyga någon annan om att jag är bästa möjliga man, eller snarare kvinna, för det jobbet jag nu söker.

Men lite inside information för er lyckliga som har jobb och inkomst. Det utannonserades nyligen ett projektledarjobb i tidningen. Sökande till tjänsen var 1300 (!!!) personer. Och då hade ansökningtiden inte gått ut. Fy fan. Det är så det ser ut idag.

Det som faktiskt är riktigt bra i hela den soppa jag befinner mig i är att jag, för första gången i mitt liv, faktiskt vet vad jag vill jobba med. Skall bara ta reda på hur jag kommer dit också! :-) Men det skall jag skriva om en annan gång...

Fototriss - Trappor

2008-11-30T21:53:00.007+01:00

Allmänt upptagen av allt som händer i livet har gjort att jag helt enkelt bortprioriterat Fototriss de senaste veckorna. Tyvärr... Nu när veckans tema är trappor så visste jag att jag i alla fall hade två sådana bilder. Blir således ingen trio utan snarare en fotoduo. Om jag hinner lägger jag till en senare i veckan då det finns massor av vackra trappor kring min arbetsplats.

Min fotoduo kommer från en liten weekendresa till Köpenhamn (vårens första och enda riktigt varma helg). Det första fotot från Helsingborg och det andra från konstmuseét Louisiana som varmt rekommenderas!

Sugen på mera trappor? Finns mycket fint här!

****
Bättre sent än aldrig! Här kommer bilden som gör min fototriss komplett!

Man kan välja...

2008-11-22T09:43:00.004+01:00

...att se saker och ting i mörkaste mörker, eller så kan men se de ljuspunkter som finns.

Om några veckor får vi besked. Vi som jobbar på Företaget där 300 personer skall avskedas. Det är i princip 30% av de som jobbar inom det som kallas Automotiv.

Den första ilskan har lagt sig och har ersatts av en enorm energi i jakten på nytt jobb. Kan inte vara utan. Har inte råd. Det har också gett mig möjlighet att fundera på vad jag verkligen vill göra, och minsann, för första gången i mitt liv så vet jag åt vilken håll jag skall gå. Och det känns fantastiskt bra.

Så trots att läget kanske inte verkar vara det allra bästa så kan jag ändå inte låta bli att glädjas över de möjligheter som öppnas. Livet är fullt av vägar att gå. Det gäller bara att se dem.

First Love...

2008-11-14T23:31:00.006+01:00

Häromdagen kom sonen hem från dagis med en hemlighet... Jag fick inte se, eller ens komma i närheten av detta som han hade med sig. Vid sängdags gick han och hämtade hemlisen och la den under täcket på sitt bröst och höll sina händer på det... men jag fick inte se...

På morgonen letade han i sängen då hemlisen gömt sig under täcket och jag fick fortfarande inte se. Nu, fem dagar senare har han hängt upp den på kylskåpsväggen bland alla mina kära presenter (i form av barnteckningar), och vad är det?

Jo ett litet, litet brev skrivet av barnahänder... "Du är söt. Från Tilda"

Caramba!!!

2008-11-14T22:49:00.005+01:00

Nämen vad tusan!!! Det var ju MIN idé... Jaja... så går det när man inte är tillräcklig snabb. Det är bara att gratulera Piratförlaget och Kapitel 1 till den lysande idén att låta okända författare publicera sina alster på nätet för alla att läsa och bedöma. Så går det när man inte är tillräckligt snabb, men visst ÄR ideén alldeles lyyyyysande! Grattis Piratförlaget.

Och jag... jag får väl ägna mig åt idé nummer två... eller tre...eller fyra! :-)

Allt gott mina vänner!

Med ljus, lykta och uppkavlade skortärmar...

2008-11-10T15:27:00.004+01:00

...letar jag nytt jobb.

Trodde liksom att mina 'svåra dagar' var över men vad tusan!?! Att ha en 'fast anställning' är inte så fast som man skulle önska. I alla fall inte i Göteborg och definitivt inte i bilbranchen.

Nåväl... nya tag och erfarenheten av att saker som händer i livet oftast leder till något bättre, även om det kanske inte just precis nu känns så.

Men hoppfull, det är jag alltid.

Ålderssymptom eller allmän förvirring?

2008-10-22T14:56:00.001+02:00

Varför lägger man saker på 'bra ställen', när man ändå inte kommer ihåg var tusan det 'bra stället' var???

Varför, varför, varför...

Veckans fototriss: Skyltar

2008-10-19T09:50:00.004+02:00

Jahaja, denna vecka lyckas jag lägga in mina bilder bland de 100 första :-)! Det är roliga små uppdrag som veckovis levereras av Helena, skaparen av Fototriss. Ett jättekul koncept tycker jag!

Lite om mina bilder denna veckan:
Förbjudet-för-biltrafikskylten kommer från Gullholmen, det lustiga är att det faktiskt är helt omöjligt att passera denna bro med en bil då den är dryga metern bred.
Förbud-mot-hundar-skylten är förstås min hunds absoluta favorit-kiss-ställe, 50 meter utanför min dörr. (Gäller att grannarna inte ser! ;-))
Och toalettskylten... den har visat oss till ett av sommarens mest besökta toaletter alldeles intill badstranden :-)

Och nu väntar en härlig höstsöndag...

Veckans fototriss: Spetsigt

2008-10-14T20:18:00.005+02:00

Går numera stadigt omkring med lilla kameran i handväskan. Den har blivit en lika trogen följeslagare som mobilen, plånboken och läppglanset.

Veckans fototriss säger spetsigt, och det jag egentligen skulle vilja ta bild på kräver förmodligen en hel fotostudio och en kamera av bättre kvalitet än den jag har. Men som Kajsa Varg förespråkar "man tager vad man haver". Samtliga har att göra med mina intressen jag inte kan/vill vara utan:-).

Hej och godmorgon!

2008-10-09T09:07:00.004+02:00

Började dagen med att öppna nya filpaketet "Långfil från Norrland". Jag borde blivit misstänksam när det var som att hälla upp tapetklister i tallriken, men när första skeden åkte in i munnen... herregud... som att äta en stor laddning snorkråka! Fick liksom 'tugga' filmjölken för att den skulle åka ner i magen. Jag rekommenderar alltså i n t e Långfil från Norrland. Detta innebar, eftersom jag är en frukostmänniska och inte klarar mig utan, att jag bröt mina tre kolhydratfria veckor med en macka med leverpastej.

En härlig dag har börjat! :-)

I'm not good enough...

2008-09-14T09:38:00.002+02:00

Pang. Nu har jag drabbats av den där känslan… I'm not good enough…

Jag som har en synnerligen gott självförtroende och en självkänsla som är solid och väldigt stark, varför blir det så? Varför är jag (och många med mig) så dålig på att klappa mig själv på axeln och säga "fan vad bra M, snyggt jobbat" när jag gjort något bra, utan istället se allt jag kunnat göra ännu bättre? Jävla Jante. Fuck Luther.

För mig är denna temporära formsvacka (jo för den är synnerligen temporär!!!) en möjlighet att se vad jag kan göra bättre. I mitt jobb med mig själv menar jag, för jag vet att jag duger, jag vet att jag är bra. Men jag har låtit känslan ta över verkligheten för ett litet tag. Och känslor behöver inte ha ett dugg med sanningen att göra. Det vet väl alla!?! En egentligen ganska liten händelse har triggat igång en mängd känslor som har med saker i det förflutna och mina rädslor att göra, alltså inte med den verklighet jag lever i idag. Måste bara få hjärnan att inse faktum och inte reagera med en massa instinkter som inte är sanna…

Arbetet påbörjat…

Barn veta bäst!

2008-09-12T21:03:00.001+02:00

När jag hämtade sonen på dagis igår cyklade det omkring en liten gosse. Han sa sig heta Erik. Vi började prata med varandra och jag sa konstaterande efter en stund "så du kommer från Stockholm, du pratar ju stockholmska". Han tittade på mig, funderade en sekund så skrattade han och sa "Nä jag kommer ju från Sverige, jag pratar ju svenska".

Häpp, häpp. Där fick jag.

Iaktagelser från strandkanten...

2008-09-11T20:53:00.005+02:00

Jag är en tittare.

Jag försöker kolla diskret sådär i ögonvrån eller möjligen bakom mina solglasögon (med blandat resultat), men jag gillar verkligen att iakta på människor. Alla kategorier. Alltid. Ibland med fantasier om vem han eller hon gör, vilka de är och hurdana liv de lever. Kanske är det just detta intresse som gjort mig till en hyfsat bra människokännare med åren…

Att de flesta av oss är flockdjur, det är en sak som är säker. Vi klär oss likadant för att markera livsstil och grupptillhörighet, vi bor där man 'skall' bo, vi köper det man 'skall' ha… Kanske är det därför stranden är en spännande plats för iaktagelser, för i en liten bikini eller ett par rejäla boxershort är vi mer sårbara och nakna. Det finns väldigt lite fasad att gömma sig bakom på något vis. Det gäller nästan alla kategorier utom små barn som är just så naturliga och härliga som små barn är.

En grupp är dock extra intressant (läs: rolig), och det är gruppen av män i åldern + 50 någonting. Vet inte vad eller varför, men det känns som om de är som gammellejon! De har haft sin lilla flock honor omkring sig och befinner sig nu i utförsbacke eftersom yngre, vackrare och starkare unglejon tagit över… Men ser man en man i just denna kategori passera en ung vacker lejonhona, då kan man vara säker på att han drar in magen allt han kan, bröstar upp sig som en tupp i hönsgården och spänner blicken på honan som oftast har sin uppmärksamhet riktad åt helt annat håll. Som om han skall visa att han fortfarande minsann kan få en ung kvinna intresserad av sin virilitet och styrka. När lejoninnan har passerat andas han åter ut och blir den pösmunk han faktiskt är… Kan inte låta bli att dra på mungiporna när jag tänker på det. Vänta bara till nästa sommar och se själva… :-)

Och hur jag ser ut i bikini??? Muahahaha...

Fototriss - Trekantigt

2008-09-07T11:06:00.004+02:00

Trekant... hmm... ja med min fantasi så tänker jag ju mera på menage a trois :-D, men gör ett försök att hitta trekanter med lite mer vardaglig mening *L*.

Bilderna är från några härliga sommardagar på Gullholmen och Styrsö.
Vill du se mer trekantigt så finns det här.

Bara vara vänner?

2008-09-04T22:10:00.002+02:00

Jag har en vän, en av de bästa, som med bestämdhet säger att en man och kvinna inte kan vara vänner utan att det förr eller senare leder till sex. Eller också har man redan haft sex, eller så är den ena eller andra i en relation men skulle ändå vilja ha sex… eller hur det nu var. Själv tycker jag att det är ett väldigt gammaldags och traditionellt sätt att se på saken (jo det tycker jag! :-)), men jag har å andra sidan haft vänner av motsatt kön sedan jag var en liten yrhöna. Vad är det som är konstigt med det? Man väljer väl inte sina vänner efter kön utan för att man tycker om dem för den han eller hon är, oavsett vad som finns mellan benen!?! Inte är väl vikten av förökande så nedärvt att det enda som driver oss är sexuella drifter eller någon form av parningslek? Nej, nej , nej. Jag tänker fortsätta umgås med vem jag vill, bara för att jag trivs och blir glad av det. Och om det sedan är Maggan, Anders, Anna , Örjan eller någon annan, så spelar det ingen roll. Det är mina vänner, jag trivs med dem och jag har valt in dem på obegränsad tid. Inga presumtiva partners eller knullkompisar. Bara mina väldigt härliga vänner.

Vad som är normalt eller ej, det vet jag faktiskt inte. Men att ha vänner av båda könen är normalt för mig och vad andra tycker om saken spelar inte någon roll. Tycker ändå det är intressant… vad tycker Du om saken?

Fototriss: Tre bilder - en låt

2008-08-25T18:22:00.008+02:00

Oj, oj, oj! Vilket kul tema på veckans fototriss. Jag som bara ääälskar musik. Företrädesvis gammal jazz då, men även klassiker som Monica Zetterlund, Tova Carsson, Siw Malmqvist. 'Moderna' artister går såklart också bra, både svenska och utländska. Det var liksom att välja mella pest och kolera, fast tvärtom! Jag visste att jag ville ha något svenskt. Något med Veronica Maggio... fast hur plåtar man "Nöjd" eller "Dumpa mig"? Peter LeMarc? Nä för sorgligt. Orup då? Njäee... Amanda Jenssen? Visst ja, hon sjunger på engelska. Någon båtlåt med Robban Broberg kanske...

Nej det får bli alla tiders bästa schlager, alla kategorier! Kan ni gissa vilken? Ni kan den, det är jag nästan säker på! :-)

Således: en telefon (hade gärna tagit bild på en gammal kobra om jag nu hade hittat någon!), en toalettring och lökring.

Hur gick det? Har ni gissat? :-) Det går ju bra att titta här också ;-).

Fototriss: Tre detaljer

2008-08-18T19:36:00.005+02:00

Funderat och filurat på vad som kunde passa veckans tema i Fototriss. Till slut blev det mitt välfyllda gamla trådskåp från gissningsvis 50-talet som hjälper mig hålla ordning på trådar, knappar, band och paljetter.

Fototriss: Rörelse

2008-08-10T11:45:00.007+02:00

Veckans tre bilder med tema rörelse kommer alla från Herräng Dance Camp och danskvällarna där...

Dagens skörd...

2008-08-08T19:30:00.008+02:00

Lite terapiverksamhet som blev tre halssmycken och ett armband. Är för närvarande mest inne på silver och stora halvädelstenar. Har hittat en hel del fina pärlor och stenar på Millefiori i Göteborg och gjorde häromdagen ett besök på Beadplace i Borås. Funderar på vad i all sin dar jag skall göra med alla skapelser. Öppna en ny blogg kanske och försöka sälja? Skall fundera på saken...

Fototriss: Vatten

2008-08-03T09:52:00.006+02:00

Hittade en rolig blogg på nätet, Fototriss, med veckans tema - vatten. Utmaningen är sådan att man skall ta tre bilder med veckans tema (som denna vecka var vatten). Idag är det en sådan där gråtrist dag när regnet ömsom strilar och ömsom vräker ner så det passar bra med lite bloggpyssel helt enkelt. Att få sitta inne och göra 'ingenting' känns som en rätt skön omväxling till krabbfiske, sol och hav :-). Samtliga bilder kommer från semestern på Gullholmen och Bokenäs. Observera den pyttelilla krabban på sista bilden som tösen hittade och sedan förvarade (med vatten) i skalet på en blåmussla (som sedan hamnade i en hink). Kärleken till denna lilla krabba var så stor att den fick följa med till Grundsund för att bli återläppt till havet...

Snart är kriget över

2008-08-01T15:17:00.008+02:00

Jo... det var har varit två underbart somriga veckor på väskusten. Först en vecka på bilfria Gullholmen med barn och härligt sällskap och sedan en vecka i Bokenäs med samma barn och mamsen. Men som jag skrivit om tidigare, man skall vara försig med det man önskar ( i mitt fall en fin sommar) för ofta får man det men lite extra av något man inte förväntat sig...

Redan vid ankomst så var vi tvugna att förklara krig med våra otroligt påflugna grannar. Dessa har sedan hela veckan terroriserat oss var vi än befinner oss på platsen. Ja inte bara oss förresten utan alla som bor häromkring denna annars så ljuvliga sommarvecka kan intyga samma sak. Tror t.o.m. att vissa familjer redan gett upp och packat ihop sina pinaler för att få ett lugnare liv på sin egen veranda...

Mina barn fasar varje gång de ser dem och jag börjar liksom ge upp... läget är hopplöst... de är så många och så intensiva. Sex stick på fyra personer hittills... Jag har också fått se min relativt timida mamma förvandlas från en omtänskam och hänsynsfull människa till Xena, krigarprinsessan. Så fort hon får syn på en av dem så mörknas hennes ögon och mördarblicken framträder. Till sin hjälp har hon en pappkartong som det legat vattenfärger i, en väldigt välanvänd kartong, för att knocka dem med, och några flaskor fyllda med någon söt soppa som grannarna dyker ner i för att aldrig någonsin komma upp ur. Dessa flaskor har under några tillfällen varit så fyllda av våra gaddutrustade ovänner att flaskorna har vält.

Semesterveckorna vid kusten har dock varit härliga, men jag ser fram emot en sista semestervecka på min egen lilla täppa. Det blir plastpool, saft och nästan alldeles utan getingsurr i luften. Hoppas jag i alla fall!

Ljuva sommar

2008-08-01T13:55:00.004+02:00

Befinner mig i senare delen av semestern och har fortfarande en vecka kvar att njuta av sommaren. Och vilken sommar sedan! Kan nog inte bli bättre och precis vad jag behöver för att klara mig genom vintermörkret fram till nästa, förhoppningsvis lika ljuva sommar. Tror med bestämdhet att jag inte klarat en sommar till som den förra.

Trots vackert väder med mycket krabbfiske, bad och lite sommarläsning så har jag hunnit med några, till en början, stapplande försök till att använda alla de pärlor jag inhandlade bara ifallomatt vädret nu skulle bli sådär grått och trist som det alltför ofta är...

Resultatet har än så länge blivit; ett par örhängen, ett halsband med bruna och turkosa glaspärlor, ett armband med rosafärgade karamelliga turkoser och ett hänge med samma rosa turkos och en fin bergskristall... ljuva sköna sommar och härlig tid i livet.

Var, var, VAR är den!!!

2008-07-18T10:24:00.004+02:00

Man skulle kunna tro att det är bilnyckel, bibliotekskort eller något annat jag lagt på ett 'bra' ställe som jag letar efter. Men just precis idag undrar jag; Vart tog sommaren vägen? Jorå... ett klassiskt grått molnbälte är kanske sommar här på västkusten. Men solen? Hallå!!! Vart tog du vägen?

Första semesterveckan avklarad och jag har tagit det såååå lugnt och skönt. Samtidigt hunnit med en massa saker som jag inte hinner med annars. Som att sy, sortera pärlor (har inhandlat en hel massa i en underbar liten pärlaffär, Millefiori på Linnégatan, bara ifall-om-att det nu skulle bli bortfall av fint väder under semestern...), låna böcker på biblioteket, läsa en hemskans massa bloggar som är sååå fina att jag inser att jag antagligen skulle behöva hela semesterns fyra veckor för att totalrenovera min egen blogg, fast det gör jag inte. Den får tillsvidare duga precis som den är eftersom det nu skall bli varmt väder, blå himmel och bara någon enstaka liten molnpuff som döljer solen emellanåt. Och vem vill sitta inne och skriva blogg då? Jag bara undrar...

Att lyssna med hjärtat...

2008-07-02T21:43:00.010+02:00

För tredje gången har jag nu lyssnat genom radioprogrammet Sommar i P1 med Fredrik Härén som värd. Så mycket sanningar och omskakningar och aha-upplevelser på en och samma gång var det längesedan jag hade. Så himla kul att någon kan ge så mycket inspiration, och genom en radio dessutom!

Fredrik berättar om sin syn på kreativitet, om hoppfullhet, självkänsla och "beautifull thinking". Han talar också varmt om en kvinna, föreläsare och tillika hjärnforskare - Jill Bolte Taylor - som drabbades av en hjärnblödning och beskriver denna så otroligt inlevelsefullt att mina ögon tåras. För det handlar ju inte bara om en hjärnblödning utan om hur man kan se på livet om man väljer så.

Jag har inga ord för hur bra detta var. Kan bara säga; ta dig tid och lyssna och njut...

Livet är underbart.

Fredrik Häréns "Sommar i P1" (finns i Sveriges Radios 30-dagars arkiv, så skynda!)
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/kanalarkiv.asp?ProgramId=2071&NrOfDaysInArchive=30

Jill Bolte Taylor
http://www.ted.com/index.php/talks/jill_bolte_taylor_s_powerful_stroke_of_insight.html

PS: Och om någon kan berätta hur jag skapar direktlänkar skulle jag bli väldans glad! :-)

Swing is da thing!

2008-06-21T23:06:00.024+02:00

Snart börjar det. Det där danslägret där jag spenderat ett antal av mina absolut bästa somrar. Om jag vill kan jag till och med känna lukten av det. Än mer hur det pirrar i kroppen av oförlöst förväntan... Och just den här tiden på året är min längtan dit, till en liten håla i Roslagen, 10 mil norr om Stockholm alldeles enorm och kliar som ett gigantiskt myggbett. Och vad är det som gör denna lilla håla till ett eldorado av rytmer under fyra veckor varje år? Jo, det är Herräng Dance Camp. Ett swingens Mecka för rytmhungrade människor från hela jordklotet som brinner för samma sak. Lindy Hop, swingdans med ursprung från 1930-40 talet och härlig jazz som får människors hjärtan att slå i 6- och 8-takt, ibland i en långsam ålande blues och emellanåt i supertempo där förare och följare formligen slänger varandra på dansgolvet.

Att beskriva Herräng Dance Camp är svårt. Och faktum är att få skulle förstå känslan av det, och kanske ens förstå att en plats som denna existerar. Men en sak vet jag, på denna plats är allt möjligt. Och då menar jag verkligen ALLT! De dansande är människor från hela världen i precis alla åldrar och det finns inga gränser. Alla är där och brinner för samma sak, och det är att dansa fötterna svullna och söndriga i den svenska sommarnatten. Att hitta nya rytmiska rörelser till dunkande trummor. Att låta sin kropp föras och förföras till svängiga blåsinstrument. Ord är överflödiga då kroppar som förenas i musik talar sitt eget språk.

I sommar blir jag kvar på västkusten. Men min längtan så här års den går till Herräng. Till människorna, dansen och platsen där allt kan hända. (Och det gör det!:-)). Lyckliga ni som får åka, jag avundas er.

Och hur det går till? Tja... kolla själva...:-)

Mer information om lägret hittar du här http://www.herrang.com

Jag tänker inte öppna munnen!

2008-05-28T22:07:00.004+02:00

"Jag tänker inte öppna munnen, och om jag gör det så kommer jag att bita henne. Bara så du vet" sa dottern sakligt och såg mig rakt i ögonen utan att tveka ett ögonblick. Jag hade just talat om för henne att idag var dagen då tandläkaren skulle ta bort en av hennes mjölktänder som envist höll sig fast i tandköttet utan att visa minsta tecken på att den ville ge plats åt de två fina nya som redan hade visat sig alldeles bakom mjölktanden. Jag lovade henne i detta ögonblick den där fina barbiedockan hon redan önskat sig i julklapp. (Det blir en hel del muta eller hota hemma hos oss. Dessa två saker som jag aaaaldrig skulle göra om jag någon gång fick egna barn. Hmmm…*S*) Hon såg ut att blidkas i sitt beslut och med nerpackad liten skattkista till mjölktanden gav vi oss iväg. Hand i hand gick vi. Hon med sina hopplasteg, och jag som försöker hålla koll på en studsande dotter, handväska, bilnyckel och solglasögon som envisas med att glida ner från näsroten.

Hos tandläkaren hann vi titta till akvariet och läsa nästan hela numret av Kalle Anka. (Vilka elaka figurer förresten! Det hade jag glömt bort!). Sedan blir vi inkallade och spektaklet börjar… dottern vägrar sätta sig i stolen. Jaha. Jag sätter mig i den och hon sitter i mitt knä. Tandläkaren tar fram en liten pinne som ser ut som en topz och förklarar vad hon skall göra… hon skall bara ta lite med topzen på dotterns tand så att den 'somnar', och sedan vicka lite på den så att den kommer ut. Men det hör inte tösen för hon har borrat in hela sitt huvud under min haka och vägrar titta fram. Alls. Jag mutar allt jag kan, yrar om dockor och presenter… hjälper inte ett dugg. Jahaja… vilket antiklimax. Det är bara att inse… det kommer inte dras ut någon tand idag utan att förmodligen skapa livslång tandläkarskräck och det är det liksom inte värt. Vi kliver ur stolen, får ny tid efter sommaren och ett avlagt löfte från tösen att hon nu måste hjälpa sina mjölktänder loss genom att vicka på dem och borsta tänderna väääldigt noga, så går vi därifrån.

"Jag sa ju att jag inte skulle öppna munnen" sa dottern när vi for hemåt och jag anade ett litet snett leende på hennes läppar. "Men nästa gång. Då kanske jag gör det. Och mamma! Då måste du påminna mig om den där dockan". Som om jag inte gjort det på tusen olika sätt va! *S*

Det är svårt vid vissa tillfällen att vara en förmanande förälder. Alltför väl känner jag igen mig själv och mina egna 'misslyckade' tand- och läkarbesök och sålänge det inte är dödsfara, eller åtminstånde risk för tänder som ser ut som utslängda sockerbitar... ja då får det liksom vara.

Månadens kulturella evenemang

2008-05-22T22:17:00.007+02:00

Hur kan jag göra livet roligare och mer innehållsrikt, frågade jag mig själv för snart två år sedan efter att varit totalt dränerad av studier, extraarbete, en helvetisk separation. Vad får igång mig och vad får igång min kreativitet? Vad njuter jag av och vad skulle kännas som lite mer livskvalitet?

Få saker kan få igång min känsla som kultur, i nästan alla former faktiskt. Musik, teater, dans, konst. Kreativa saker som ger intryck helt enkelt! Bestämde mig då för att en gång i månaden ta mig tid till att göra något ’kulturellt’. Det kanske kan tyckas konstigt, men det är inte alltid helt lätt att få vare sig tid eller ekonomi till en kulturfylld kväll (eller dag) per månad när man är ensamstående förälder. (Ni som delar min situation vet att så är fallet!)

Månadens kulturella evenemang är ett av de bättre! Ett besök på konstmuseet Louisiana i Danmark! Första besöken för mig, förmodligen inte det sista.

Vi hade turen att ha ett fantastisk försommarväder och själva museet låg gömt bland murgröna som täckte stora delar av omringande mur och byggnad. Det är inte särskilt stort, men ändå känns utrymmet öppet och luftigt. Man går i gångar som ibland nästan känns labyrintliknande men man är aldrig vilse. Och trädgården med alla dess skulpturer, träd och vattendrag är rentav magisk. *suckar lyriskt* Konsten som visades kan man förstås ha olika åsikter om... själv har jag en liten fabuless för skulptur vilket mitt sällskap, stora P (eller den fine idrottskillen som han skämtsamt kallar sig för *L*), inte visar minsta lilla förståelse för, utan föredrar de klassiska Cezannéverken som just nu är dragplåstret på museét. Men det är det som är så tilltalande med konst - att vi attraheras (eller ogillar) så olika saker.

Det var en fin dag. En av de bättre.

http://www.louisiana.dk

Vanliga Beiga Jag

2008-05-22T21:44:00.004+02:00

Under större delen av mitt liv har jag gått omkring och trott att jag inte syns. Att jag liksom faller in i den stora grå massan och är omärkbar. Ganska tyst och försynt. ”Vanlig vanilj” liksom.

Det har tagit mig halva livet att förstå att jag märks. Att jag till och med ibland sticker ut. Inte på något märkvärdigt sätt, men det verkar som om jag blir ihågkommen. Vanliga beiga jag! (bäääsch som vi säger i Göteborg!)

Nej jag tycker inte att ’jag tar plats’ eller att mina armbågar är speciellt vassa. (Förutom på sko-rea dårå! ;-)) Jag har fått för mig att det är för att jag gillar att ha roligt. Inte sådär Ha-Ha-roligt, utan mer att saker och ting skall vara njutbara och ge glädje. Man får liksom inte roligare än man gör sig! Men framför allt – det är så inihelvete mycket bättre att lägga fokus på det som är bra än det som är dåligt! Och, måhända enfaldigt dårå, men jag tror det är därför jag sticker ut. Jag är glad nästan jämt. Jag är nyfiken på livet och dess innehåll. Jag tror det syns.

Att välja glädje

2008-05-08T20:25:00.004+02:00

Som en del i min egen utveckling (och som också blev månadens kulturella evenemang) deltog jag och lillasyster Anna i ett seminarie häromkvällen med Kay Pollack, ”Att välja glädje”.

Jag har, relativt aktivt, hållit på med någonting man skulle kunna kalla för personlig utveckling i kanske 20-25 år (en konstant process alltså! *L*) så seminariet gav kanske inte så mycket nytt kött på bena, men det är väldigt bra att bli påmind om det som är viktigt i livet. Och dessutom av en sådan underhållande och charmerande man som Herr Pollack som verkar ha kommit en bra bit in i ett väldigt berikande liv.

Seminariet handlade om val, att vi har möjlighet att välja glädje, tillfredställelse och lycka i våra liv. Jag tror själv stenhårt på aktiva beslut eftersom det gör att man tar ansvar för det som pågår i ens liv, och att välja glädje är synnerligen berikande för både kropp och själ. För det är som så, vi har möjlighet att välja hur vi ser på saker och ting, och varför inte inte välja glädje?

Jag kanske är fördömande, men stora massan verkar snarare välja misströstan och vedmod. Varför då undrar jag! Är vi inte förtjänta av tillfredställelse, lycka och glädje i våra liv? Jag tycker i alla fall att jag är det (och förmodligen är du det också!).

Jag kan inte tvinga någon annan att göra val eller att ändra på sig. Var och en måste själv välja och den enda jag kan påverka är mig själv, om jag nu väljer att göra så.

Jag väljer glädje. Vad väljer du?

Bara måste...

2008-05-05T19:35:00.008+02:00

...citera en annan bloggerska som skrev så klockrent och som jag innerligt önskar jag uttryckt själv...

"Det längsta förhållandet man har i livet är med sig själv och det tål att tänka på. Att sträcka på ryggen, ta sig själv och sina behov på allvar och tänka efter vad det är man vill innan man säger ja till än det ena än det andra som andra vill att man ska göra. Och vi är nog många som ofta säger ja. Bara för att man så gärna vill vara till lags och att alla ska tycka om en? Bland vänner, på jobbet, grannar, släktingar?

Och sedan står man där, sönderstressad och ångrar sig.

Men en människa med god självkänsla är inte så beroende av omgivningens åsikter, vad andra tycker och tänker. Och det vore väl skönt? Att frigöra sig mera från sånt?"

Ja gott folk. Sätt er först på listan av människor som betyder något för er. Det är en god investering och det varar en livstid.

Vill du läsa mer ur Mari Jungstedts blogg så finns länken här:
http://www.marathon.se/rss/blog.cfm?Blo_ID=15

Att våga VÅGA

2008-05-03T10:21:00.004+02:00

Så står jag här och känner hur livet återvänt i kroppen efter en lång och rätt karg vargavinter på ett antal år och det känns så himla bra. Som om jag fått luft under vingarna kan andas fritt igen.

Undrar lite grann över mina tidigare val och varför jag gjort dem. Visst. De har ju lett mig hit till det och den jag är idag och blitten blatten så jag klagar inte på något sätt, men nu... nu vore det ju bra om jag faktiskt valde något (läs någon) som jag innerligt tror kan vara bra för mig. Det skulle vara att bryta många mönster för det som attraherat och utmanat mig innan har varit saker jag fått kämpa med. Sådant som har kännts på alla tänkbara (och otänkbara) sätt. Omöjliga saker som redan från börja varit dömda att kanske inte vara totalt misslyckade, men inte ens nått ett status av halvbra när det är som bäst. Varför, varför, VARFÖR gör man så mot sig själv? *suckar, ler å skakar på huvudet på en och samma gång*

Självständig som få, och faktiskt, gillar det också. Jag tycker om min tillvaro och har fått för mig att jag mår allra, allra bäst när jag är själv (måhända världens största skyddsnät, men så är det!). Då är det fullt fokus på mig och mina närmaste, jag gör det jag VILL göra, utan hänsyn, utan distraktioner... det är ett bra liv.

Men så ibland kommer det någon och knackar på mitt inre. Någon som utav en eller annan anledning vill komma in. (Eller någon jag släpper in utan att de ens gjort en ansats till att vilja något alls! Hur jävla dumt är det då!!! *skakar på huvudet igen*).

Hittills har jag ju inte gjort de bästa av val. Lärorika – ja. Kostsamma – ja fy faaan, och det gör att jag är svinrädd att verkligen på fullt allvar släppa in någon. Väljer man den charmige, men ack så halvstollige mannen från början så vet man ju från början att möjligheten till lycka är rätt liten. Men då VET man ju vad man har att förvänta sig och blir på så sätt inte besviken. Det var ju det valet man gjorde, eller? Som en gammal väl använd snuttefilt som ger en viss komfort trots att den är söndertvättad, maläten och inte duger så mycket till.

Men när någon verkar bra? På riktigt alldeles fantastiskt fullgod med alla de egenskaper man önskat i en man? Är det inte på tiden att lägga alla gamla trista mönster på hyllan och välja en ny ovandrad stig för att se var den kan leda? Kanske blir jag precis lika besviken igen, men å andra sidan... the road to happiness verkar ha betydligt större möjligheter när mycket faktiskt verkar stämma från början...

Så om jag bara vågar tänker jag frångå gamla surdegar till mönster och beträda ny mark. Jag har aldrig varit rädd för att hoppa förut, varför är det mer skrämmande när de bästa av förutsättningar finns?

Nej, jag skall hoppa. Om jag bara vågar...*L*

Köpa lycka

2008-05-03T09:53:00.005+02:00

Det sägs att man inte kan köpa lycka för pengar, men jag undrar det jag...
Visst kan man kalla det ytligt, men jag har köpt de sötaste sommarsandaler man kan tänka sig. De står på min byrå vackert uppställda ovanpå kartongen de låg i, och jag ser dem innan jag somnar, och jag ser dem på morgonen innan jag går till jobbet, och bannemig! Jag blir skitglad och faktiskt lycklig över mina nya skor. Trivialt sätt att se lycka på? Absolut. Men så länge köpandet inte är en ersättning för någon annan avsaknad känsla så är det la bara att köpa på. Om det gör en lycklig :-).

Looking for Mr Right

2008-05-02T23:43:00.006+02:00

När kommer han nu då! Han den där prinsen på sin vita springare. Tycker jag har väntat bra länge nu faktiskt, och visst, jag trodde vid ett flertal tillfällen att jag var Honom på spåret, men ack ack ack. Bara en liten förklädd groda som efter en kyss eller två, i min fantasi, fick skepnaden av något prinslikt men som efter ett tag återtog sin allt mer grodliknande skepnad....
Många, många gånger så har jag hött med näven och förbannat all den litteratur som satt djupa spår i mitt sinne om hur saker borde vara. Prinsessan får alltid sin prins. Oftast räddar han henne från drake, död eller någon hemsk förbannelse och sedan lever de lyckliga i alla sina dagar!!! Va!?! Hur gör man då??? Och sedan, när sagostadiet var över, så fanns det tidningar som Starlet och Mitt livs novell som ytterligare bekräftade hur saker skulle vara.... Nej fy fan. Någon borde stämma de där förlagen som ger ut sådan där skitlektyr och som sålt lögnaktiga koncept till unga kvinnor över hela världen.

Numera är jag relationscyniker. Tror man blir det när man genomgått ett antal spruckna förhållanden, på gott och ont liksom. Och ändå så är jag övertygad om att det finns en prins därute, kanske inte till vit häst, men ändå... (en vit bil kanske? ;-)) Och om jag nu skulle ha turen att träffa honom så är jag (trots min cynism) övertygad om att jag kommer att leva lycklig i alla mina dagar. Nästan jämt! ;-)

Jorå... han finns där... *L*

Lite mer tid, tack. Kan jag få det?

2008-04-30T22:36:00.004+02:00

Hektiska dagar. Lämna och hämta på dagis och skola, köpa mat, laga hyfsat nyttig mat, tvätta sandiga kläder, plåsta och pussa skrapade knän, göra flätor, ringa viktiga samtal, kissa hunden, bjuda kompisen på fika, bli bjuden på fika av annan kompis, kolla genom barnens och egna sommargarderoben (och inse att både de och jag har vuxit ur massor!!! Fan!), inhandla lite nya fina kläder, ha två intensiva dansdagar, plantera blommor i krukorna utanför och så skall man jobba och sova och ta hand om egna kroppen och själen! Ja jisses... *L*

Drömmer om att ligga i en hängmatta med någon exotisk drink som man inte kan uttala namnet på i handen, en bra bok och en vacker man som masserar Frökens trötta fötter... men det får bli någon annan gång... när jag har mer tid...

Äldre Gentleman sökes!

2008-04-19T23:55:00.004+02:00

Tänka sig! Min mormor, 83 år, har gått och köpt sig en ny bil! Åttiotre år gammal och köper sig en liten bil att fara fram i livet med! Jag tycker det är fantastiskt!!! *L* Det enda hon behöver nu är en äldre gentleman, "en karl" som hon uttrycker det med glimt i ögat och skratt i mungipan.

Således: Hugade pigga äldre gentlemen! Giv er tillkänna!

PS: Mormor bor för övrigt i Varberg men är numera mobil. *L*

Färdiglimmat för denna gång!

2008-04-16T22:18:00.007+02:00

Jahaja. Då var det klart. Jag har limmat färdigt och står och beundrar mitt jobb. Där det förut var vaniljgul målad vägg lyser nu en ljus babyrosa tapet med målade silverakor i silouette. Snyggt som tusan är det! Förresten, det MÅSTE vara snyggt efter alla limpluttar jag trampat runt i, småsår på händerna och alla svordomar över luftbubblor och våder som inte riktigt vill mönsterpassas. Jo, det är skitfint.

Men när jag kröp omkring på golvet bland våder som skall mönsterpassas och lim som rullas på (eftersom jag saknar vettigt tapetbord) tänkte jag att det där med tapeter hade vissa likheter med val av partner. Jojjomensan! Som att det gäller att välja en som har bra kvalitet, som håller länge och som man inte tröttnar alltför snabbt på. För då måste man ju ut och köpa ny tapet. Eller välja ny partner. Och när man smetar ut klistret så är det viktigt att det är hyfsat jämnt fördelat. Som ett kitt. Sex kan vara ett kitt! Förutsatt att kvaliteten är bra förstås! *S*

När man limmat skall tapeten vila och liksom jäsa till sig ett litet tag. Och när du sedan tar upp den på vägen skall den smekas ut åt alla håll och kanter, försiktigt men bestämt så att den inte går sönder eller får fula märken...

Men det som är viktigast av allt är grundjobbet. Har du inte täppt igen alla hål, spacklat, slipat, sett till att ytan är jämn och fin och vad som nu behövs för att fixa trasigheter, så spelar kvaliten ingen roll – resultatet blir skit oavsett vad du gör!

Mina tips är således:
* Se till att du har en bra grund
* Se till att kvaliteten på varan är bra
* Ha mycket sex... Äh! Jag menar limma jämt över hela våden.
* Välj något du inte tröttnar fort på... du kanske får stå ut me´t längre än du tror *L*

Romantik

2008-04-12T14:01:00.005+02:00

För mig är det att se den andre personens behov innan han, eller hon, ens har hunnit tänka tanken. Oftast små oförväntade saker i vardagen. Den goda viljan att vilja någons bästa, och att utföra det i handling, utan att förvänta sig någonting tillbaka.

Fem år från nu...

2008-04-11T11:12:00.006+02:00

Vad skall du bli när du blir stor då? Ja det kan man ju fråga sig! Framför allt kan man kanske tycka att jag, Fröken Fröjdh 45 år, liksom borde ha det klart för mig...

Vid otaliga arbetsintervjuer ställer tilltänkta arbetsgivaren frågan ”Vad gör du om fem år då?” Herregud! Fem år! Hur skall man veta det? Givetvis kan man svara något som man vet att de vill höra...”ja då har jag ditt jobb” med ett oförargligt
leende på läpparna fast hjärnan lägger till ett elakt *hehehe*.
I mitt huvud fungerar det mer som såhär... (försök följa med nu i mina associationer )... om fem år, då är barnen 12 respektive 10 år. Pre-tonåringar alltså, hur ser det ut i deras liv, vad behöver de för hjälp av mig? Och jag... 50 bast! Jiiizuuus. Okej. Jag är snygg, möjligen något otränad, men vad gör jag om fem år som jag inte gör idag? Vart vill jag? Vad tror jag är möjligt? Och dessutom rimligt??? Hmm... chef någonstans, definitivt högre lön *nickar intensivt*, skulpterar och målar mer? Livskamrat? Man? ( Gudarna vet att jag gillar min självständighet så det får allt vara en klok rackare i så fall! *L*). Men vad är viktigt? För mig?

Det är klart att jag ’vet’ (någorlunda i alla fall! ;-)). Men jag vet också att det inte är målet i sig själv som är det viktiga utan det är VÄGEN DIT. Och beroende på vilken väg man väljer så kommer målen också skifta. Konstant och hela tiden är det så. Livet är en sjuhelvetes resa så man får väl försöka förbereda sig så gott man kan.

Så jag, Fröken Fröjdh 45 år, vet att jag är en nyfiken jävel på allt livet har att erbjuda och jag kommer att dö precis lika nyfiken. Enda problemet är att jag inte kommer hinna med allt jag vill göra eftersom möjligheterna är många, men oavsett VAD jag väljer så vet jag att jag kommer att njuta av det, massor. Men jag säger som en annan bestämd ung dam ”lilla söta krumelur, jag vill aldrig bliva stur”.

Kyssen

2008-04-09T20:57:00.007+02:00

Mjuka läppar mot läppar... tungor som möts... en varm andedräkt mot min egen... kyssen är avgörande för ett förhållandets vara eller icke vara. Eller snarare, ett förhållandes start eller stopp. Många gånger mycket, mycket mer intim än allt annat två kroppar kan dela på.

En ’bra’ kyss skall liksom sätta sig i knävecken (i bästa fall viker sig knäna och man faller ihop som en liten hög, fångad i en stark famn ;-)), eller någon annanstans nedanför naveln ;-). Den skall skapa ett sug som man vill ha mera av helt enkelt.

Det kan vara en krävande kyss. Den som säger ”jag vill ha dig nu (och det är jag som bestämmer)” eller ”ge mig mer”... Den är som ett kitt som för två människor samman... mun mot mun... kropp mot kropp... närhet på högsta nivå.

Men även vardagskyssen är viktig, den som är lite flyktig som om man vore på väg någonstans, man greppar den liksom i farten och får en liten smak av den andres läppar. Eller den korta med lite hårdare läppar som säger ”hej” eller ”hej då”.

Som tidig tonåring pratade jag mycket om kyssar med mina nära vänninor. Det verkade mest lite äckligt. Att få någon annans tunga instoppad i munnen! Blää. Och vad skulle man göra sedan då? Veva omkring tungorna lite eller liksom bara låta den ligga där och vila i den andres gap? Urrk. Läste någonstans att man kunde öva sig på att kyssas (förmodligen i världens mesta skräplektyr Starlet!) genom att dela en tomat i hälften och sedan röra runt tungan i denna... Själv övade jag så intensivt på min högra överarm att jag fortfarande idag har ett sugmärke kvar! Sugmärke??? Ja inte visste jag hur man skulle kyssas!!!

Jaja... utveckling har ju skett sedan dess, men det där med kyssar det är liksom som handslag. Vem vill ha en ’död sill’ att skaka hand med? Eller en som tar i så att man i smyg efteråt liksom måste skaka liv det egna köttstycket? Det är detsamma med kyssar... tungarna skall liksom ’passa ihop’. Kanske lite nyfiket nafsande och med ett outtalat löfte om mer... Jag vet bara att för mig säger kyssen massor.

Så kyss mig... och vi får se hur det känns... *L*

Ju högre desto bättre...

2008-04-06T10:33:00.007+02:00

Igår hade jag huset fullt med ungar. Fem stycken närmare bestämt. Våren slog till igen och alla barnen lekte utanför huset. Tre flickor och två pojkar. Killarna åkte skateboard och anordnade picnic(!) medan flickorna klättrade i träd. Tittar jag ut genom köksfönstret ser jag dem allihop...

Men just igår höll jag på med torsdagsstädning (ligger lite efter i veckoschemat! :-)) och fejade som bäst när ett av barnen ringer intensivt på dörrklockan...

"Du måste komma" skriker hon "vi behöver din hjälp" och tittar upp mot skogsdungen, vilket jag givetvis också gör. Å herregud!!! Där är min tös, högst upp i det högsta trädet svajandes på en gren jag tycker ser farligt bräcklig ut, och halvvägs i samma träd står Emma och tittar upp på Maja. Slänger snabbt på mig det närmaste jag har tillhands i skoväg och rusar ut, redo att hjälpa min dotter ner. Lugn nu Marie, lugn nu tänker jag tyst för mig själv medan hjärtat bankar i halsgropen. När jag sedan står där under trädet och ser hur otroligt högt upp hon är, säkert 5 meter minst, funderar jag på hur fasen jag skall få ner henne och frågar "Men Maja... hur ska du komma ner därifrån hade du tänkt dig". Hon svarar kolugnt som om hon stod bredvid mig "men mamma, det är inte jag som behöver hjälp, det är Emma!"

Samtliga barn klättrade i alla fall ner och hade sedan gemensam picnic på några fårskinsfällar i vårgräset...

Och jag, jag funderar på det där med regler och gränser för barn. Vill ju egentligen att mina ungar skall göra egna erfarenheter medan jag anser att det är mitt jobb att se till att de får göra dessa erfarenheter så säkert som möjligt. Kommer inte hindra dem från att klättra i träd fortsättningsvis heller, men jag kommer lära dem att hittade grenar som är ruttna för att de så säkert som möjligt kan ta sig upp, och ner, så hela som möjligt...

Äntligen vår!

2008-03-30T10:01:00.003+02:00

Klarblå himmel, sol som värmer och klockan är knappt tio på förmiddagen.

Iklädd det värsta jag har att sätta på mig för idag skall dotterns rum målas klart. Vita väggar och en fin ljusrosa tapet med siluetter av ballerinaskor i silver som fondvägg. Hon har valt den själv. Då, när hennes rum är klart, har lilla fröken lovat att sova i sin egen säng heeeela natten... jag undrar det jag! :-) Men å andra sidan brukar jag tänka på att tiden går så otroligt fort att jag nästan får vara glad och passa på att krama om henne (och sonen) extra mycket nu medan de fortfarande smyger in om natten för att ligga nära mig för att bara avnjuta närhet.

Idag blir en bra dag. Det känns i hela kroppen.

Vill ha en kaffe... Nu!

2008-03-27T11:53:00.004+01:00

De sista dagarna har jag varit en ytterst sorglig person. Orkeslös, andefattig och oinspirerad. Legat hemma i halsont och feber och har ingen lust att ta mig för någonting. Såklart att det är just nu vad både kropp och knopp behöver, och rekreation är bra. Men tråkigt är det! Möjligen kan dagens skrivande ses som en liten del i tillfriskningsprocessen... Dessutom är jag vansinnigt sugen på en kaffe. Det är jag aldrig annars när jag är sjuk! Så precis som att fågelsång, krokus och lite grönare gräsmatta är ett vårtecken så är kaffesug ett tecken på att jag håller på att bli frisk. Yihooo!

Ju mer kärlek...

2008-03-25T15:31:00.004+01:00

"Ju mer kärlek man ger, desto mer får man tillbaks så du kan gifta dig med både Albin och Victor" sa sonen glatt och gjorde mig i en enda mening till både bigamist och pedofil då Albin och Victor är fyra repektive två år :-).

Välkommen, välkommen...

2008-03-25T15:09:00.007+01:00

Tack, tack. Kom in, kom in.

Hur var det nu då? Vad skall jag skriva om?
Jooo... det blir väl ett virvarr av tankar och ideér, hur det är att vara ensam mamma till exempel. Kankske hur jag kombinerar arbetsliv med barn och hund, lite om vännerma och allt som nu råkar fastna i denna allsom oftast rätt kreativa hjärna. Livets fröjder och skeenden, mat, musik, och allt annat gott.

Jag kan nästan garantera att vägen inte blir spikrak. Mina vägar i livet är sällan sådana, men om du vill får du gärna följa med en bit på vägen...

Välkommen, välkommen...